Galápagospetrell
Galápagospetrell[2] (Pterodroma phaeopygia) är en utrotningshotad fågel i familjen liror inom ordningen stormfåglar.[3] Den häckar endast i Galápagosöarna, men observeras utanför häckningstid i ett vidare område från västra Mexiko till norra Peru.
| Galápagospetrell Status i världen: Akut hotad[1] | |
_(20668221365)_(cropped).jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Stormfåglar Procellariiformes |
| Familj | Liror Procellariidae |
| Släkte | Pterodroma |
| Art | Galápagospetrell P. phaeopygia |
| Vetenskapligt namn | |
| § Pterodroma phaeopygia | |
| Auktor | (Salvin, 1876) |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| |
Utseende redigera
Galápagospetrellen är en stor och långvingad petrell, med en kroppslängd på 43 cemtimeter. Den har varierande mängder med svarta markeringar på vita pannan, men är i övrigt mycket lik hawaiipetrellen (P. sandwichensis), så pass att de inte med säkerhet kan skiljas åt till havs. I genomsnitt har gal+apagospetrellen längre vingar, tarser och näbb.[1]
Läten redigera
Från galápagospetrellen hörs ett tre- eller fyrstavigt "(kee-kee)-kee-kee-koo", med sista tonen utdragen.[4]
Utbredning och systematik redigera
Arten häckar enbart i Galápagosöarna, på öarna Santa Cruz, Floreana, Santiago, San Cristóbal, Isabela och möjligen fler öar.[1] Utanför häckningsperioden förekommer den pelagiskt i ett område som sträcker sig från Clipperton Island till norra Peru.[3] Tillfälligt har den påträffats i Panama och Filippinerna.[1] Den har tidigare behandlats som underart till hawaiipetrellen (P. sandwichensis), längre tillbaka även karibpetrellen (P. hastata).[4]
Ekologi redigera
Galápagospetrellen häckar i fuktiga höglänta områden mellan 300 och 900 meters höjd, i bohålor, i kratrar, lavatunnlar och på sluttningar, oftast nära växter av släktet Miconia.[5][6][7] Den livnär sig huvudsakligen av bläckfisk, fisk och skaldjur.[8]
Status och hot redigera
Arten har en liten population på endast 10.000-20.000 individer och har minskat mycket kraftigt i antal, i alla fall till 1980-talet, till följd av predation från invasiva arter och habitatförstörelse.[1] Sedan dess verkar takten ha avtagit.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar ändå arten som akut hotad.[1]
Noter redigera
- ^ [a b c d e f g] Birdlife International 2012 Pterodroma phaeopygia Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ [a b] Carboneras, C., Jutglar, F. & Kirwan, G.M. (2020). Galapagos Petrel (Pterodroma phaeopygia). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52538 18 februari 2020).
- ^ Baker, A. R. 1980. Breeding distribution and population size of the Dark-rumped Petrel Pterodroma phaeopygia at Sta Cruz Island, Galápagos. Annual Report - Charles Darwin Research Station 1980: 72-74.
- ^ Cruz, J. B.; Cruz, F. 1987. Conservation of the Dark-rumped Petrel Pterodroma phaeopygia in the Galápagos Islands, Ecuador. Biological Conservation 42: 303-311.
- ^ Cruz, J. B.; Cruz, F. 1996. Conservation of the Dark-rumped Petrel Pterodroma phaeopygia of the Galápagos Islands, 1982-1991. Bird Conservation International 6: 23-32.
- ^ Castro, I.; Phillips, A. 1996. A guide to the birds of the Galápagos Islands. A&C Black, London.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör galápagospetrell.
Wikispecies har information om Pterodroma phaeopygia.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
