Galápagospetrell

fågelart i familjen liror

Galápagospetrell[2] (Pterodroma phaeopygia) är en utrotningshotad fågel i familjen liror inom ordningen stormfåglar.[3] Den häckar endast i Galápagosöarna, men observeras utanför häckningstid i ett vidare område från västra Mexiko till norra Peru.

Galápagospetrell
Status i världen: Akut hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningStormfåglar
Procellariiformes
FamiljLiror
Procellariidae
SläktePterodroma
ArtGalápagospetrell
P. phaeopygia
Vetenskapligt namn
§ Pterodroma phaeopygia
Auktor(Salvin, 1876)
Utbredning
Synonymer
  • Galapagospetrell

Utseende

redigera

Galápagospetrellen är en stor och långvingad petrell, med en kroppslängd på 43 cemtimeter. Den har varierande mängder med svarta markeringar på vita pannan, men är i övrigt mycket lik hawaiipetrellen (P. sandwichensis), så pass att de inte med säkerhet kan skiljas åt till havs. I genomsnitt har gal+apagospetrellen längre vingar, tarser och näbb.[1]

Från galápagospetrellen hörs ett tre- eller fyrstavigt "(kee-kee)-kee-kee-koo", med sista tonen utdragen.[4]

Utbredning och systematik

redigera

Arten häckar enbart i Galápagosöarna, på öarna Santa Cruz, Floreana, Santiago, San Cristóbal, Isabela och möjligen fler öar.[1] Utanför häckningsperioden förekommer den pelagiskt i ett område som sträcker sig från Clipperton Island till norra Peru.[3] Tillfälligt har den påträffats i Panama och Filippinerna.[1] Den har tidigare behandlats som underart till hawaiipetrellen (P. sandwichensis), längre tillbaka även karibpetrellen (P. hastata).[4]

Ekologi

redigera

Galápagospetrellen häckar i fuktiga höglänta områden mellan 300 och 900 meters höjd, i bohålor, i kratrar, lavatunnlar och på sluttningar, oftast nära växter av släktet Miconia.[5][6][7] Den livnär sig huvudsakligen av bläckfisk, fisk och skaldjur.[8]

Status och hot

redigera

Arten har en liten population på endast 10 000–20 000 individer och har minskat mycket kraftigt i antal, i alla fall till 1980-talet, till följd av predation från invasiva arter och habitatförstörelse.[1] Sedan dess verkar takten ha avtagit.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar ändå arten som akut hotad.[1]

  1. ^ [a b c d e f g] Birdlife International 2012 Pterodroma phaeopygia Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b] Carboneras, C., Jutglar, F. & Kirwan, G.M. (2020). Galapagos Petrel (Pterodroma phaeopygia). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52538 18 februari 2020).
  5. ^ Baker, A. R. 1980. Breeding distribution and population size of the Dark-rumped Petrel Pterodroma phaeopygia at Sta Cruz Island, Galápagos. Annual Report - Charles Darwin Research Station 1980: 72-74.
  6. ^ Cruz, J. B.; Cruz, F. 1987. Conservation of the Dark-rumped Petrel Pterodroma phaeopygia in the Galápagos Islands, Ecuador. Biological Conservation 42: 303-311.
  7. ^ Cruz, J. B.; Cruz, F. 1996. Conservation of the Dark-rumped Petrel Pterodroma phaeopygia of the Galápagos Islands, 1982-1991. Bird Conservation International 6: 23-32.
  8. ^ Castro, I.; Phillips, A. 1996. A guide to the birds of the Galápagos Islands. A&C Black, London.

Externa länkar

redigera