Gälapparaten (brankialapparaten, svalgapparaten, faryngealapparaten) är en komplex anatomisk struktur under människans embryologiska period som bidrar till viktiga huvud- och halsstrukturer. Gälapparaten utgörs av gälbågarna (från mesoderm), gälfårorna (från ektoderm) och gälfickorna (från endoderm). Varje gälbåge innehåller sin egen skelettmuskulatur, broskbåge, nerv och artär.[1]

Gälbågarna och dess derivat
Gälbåge Muskulatur Nerv Artär Broskbåge
1 Tuggmuskulatur, m. mylohyoideus, m. diagastricus venter anterior, m. tensor veli palatini, m. tensor tympani Nervus mandibularis A. maxillaris Meckels brosk, bildar vissa strukturer i mellanörat
2 Mimiska muskler, m. stylohyoideus, m. diagastricus venter posterior, m. stapedius Ansiktsnerven A. stapedia Reicherts brosk, bildar stigbygeln, processus styloideus, delar av tungbenet, lig. stylohyoideum
3 M. stylopharyngeus Tung- och svalgnerven A. carotis communis, A. carotis interna Delar av tungbenet
4 Svalgets muskulatur förutom m. stylopharyngeus, den mjuka gommens muskulatur förutom m. tensor veli palatini, m. cricothyroideus Vagusnerven Aortabågen,

A. subclavia dextra

Delar av struphuvudet
6 Intrinsisk larynxmuskulatur förutom m. cricothyroideus Vagusnerven Lungartären, Aa. pulmonales,

ductus arteriosus

Delar av struphuvudet

Referenser redigera

  1. ^ Schoenwolf, Gary C. (2021). Larsen's Human Embryology. Läst 22 september 2022