Futsal

bollspel-lagsport

Futsal är en variant av fotboll som spelas på en mindre spelyta med färre utespelare. Ordet kan översättas med, men är inte samma sak som, inomhusfotboll. Futsal är ett teleskopord av portugisiskans futebol de salão (och spanskans futbol de salón). Efter att sporten fick egna officiella regler (av Fifa) blev futsal och futebol de salão egna varianter av fotboll med bollstorleken som den största skillnaden.

Futsal
Futebol Salao Pan2007.jpg
Högsta förbundAMF och Fifa
SmeknamnInomhusfotboll
Först utövad1930, Uruguay
Egenskaper
KontaktsportNej
Lagmedlemmar5 per lag
KönsmixadNej, separata tävlingar
KategoriseringLagsport, bollsport
UtrustningFutsalboll
SpelplatsParkett (trägolv) / Sportgolv

Futsal skapades 1930 av Juan Carlos Ceriani i Uruguay. Sporten har flest utövare i Brasilien, vilket anses vara en del av förklaringen till de brasilianska spelarnas tekniska skicklighet.[källa behövs] Futsalbollen är en storlek mindre än en fotboll (storlek 4) och har dämpad studs för att passa bättre till tekniskt spel. Matchtiden är 2×20 minuter effektiv tid, och spelas på en plan med storleken 18–25 meter bred och 38–42 meter lång.

Innehåll

HistorikRedigera

 
Juan Carlos Ceriani grundade futsal.

Futsal uppfanns 1930 i Montevideo i Uruguay av Juan Carlos Ceriani. Ceriani skapade futsal för att spelas på basketplaner och tanken var att kunna spela inom- och utomhus. Cerianis regelbok innebar regler från fotbollen men från basket tog han antalet spelare (fem), från vattenpolo målvaktsreglerna och från handboll storleken på planen och målen. De moderna reglerna skapades i Brasilien på 1950-talet. Sporten spreds via KFUM i Latinamerika.

1965 bildades det första kontinentala förbundet i Sydamerika, Confederación Sudamericana de Fútbol de Salón, med Uruguay, Paraguay, Peru, Argentina och Brasilien som medlemmar. 1971 följde Federación Internacional de Fútbol de Saló med säte i São Paulo med João Havelange som ordförande.

1982 hölls den första VM-turneringen där värdnationen Brasilien vann finalen mot Paraguay. Fifa började nu intressera sig för futsal och att inkorporera sporten med sin verksamhet. Förslaget att gå med i Fifa röstades ned och futsal kom att få två organisationer som ansåg sig administrera sporten: FIFA och FIFUSA, senare ombildat till AMF (Asociación Mundial de Futsal). 1989 arrangerade FIFA sitt första VM i futsal. Värdnation var Nederländerna.

Asociación Mundial de Futsal är futsalens världsorganisation grundad i Asunción Paraguay år 2002.

SpelarrollerRedigera

Till skillnad från fotboll har spelarna flera roller beroende på om man har bollen inom laget eller ej. De vanligaste formationerna är 1-2-1 och 2-2 i både anfall och försvar. I försvar anpassar man sig till motståndarnas anfallsformation eller utövar hög press för att tidigt ta tillbaka bollen. Utmärkande är dock rörligheten som gör att det inte finns fasta positioner likt fotbollen. Dock finns det ett antal roller värt att nämna som kan vara vägledande för utgångspositioner och kommunikation:

Målvakten har till uppgift att se till att motståndarna inte gör mål. Målvakten är den enda spelaren som får ta bollen med händerna. Målvakten får inte ta upp bollen med händerna om en medspelare passat tillbaka bollen. Målvakten får deltaga i spelet på egen planhalva en gång per eget anfall.

Vinge är en kantspelare.

Joker är en spelare som byter med målvakten i avsikt att skapa ett numerärt överläge i anfallsspel. En joker kringgår regeln om antalet bollkontakter som en målvakt får göra.

Pivot kan även benämnas target. En offensiv spelare som har i uppgift att ta emot bollen - ofta med ryggen mot motståndarmålet - och fördela ut bollen till vingarna.

Balansspelare är en spelare som har position längst bak, dvs närmast egen målvakt med främst defensiva uppgifter.

Avbytare är en spelare som startar matchen utanför plan. Avbytaren kan bytas in i matchen mot en annan spelare om tränaren vill förändra laguppställningen, till exempel om en spelare på planen blir trött eller skadas. Det finns ingen gräns för hur många byten som får ske under en match.

ReglerRedigera

PlanenRedigera

 
En futsalplan med vita linjer som markerar de olika spelområdena.

En futsalplan är rektangulär och uppdelad i två planhalvor som separeras med en mittlinje. Planen är 18–25 meter bred och 38–42 meter lång, underlaget ska vara av plast eller trä. På planen finns flera linjer dragna som visar planens områden.

Regler under matchRedigera

Om bollen kommer utanför planens sidlinjer döms inspark. Vid kortsidorna blir det antingen hörna eller inspark beroende på om det var det anfallande eller försvarande laget som slog ut bollen. Vid inspark får målvakten starta spelet genom att kasta bollen över hela planen.

Domaren kan stoppa spelet vid regelbrott och ge frispark till det lag som utsatts av regelbrottet. Domaren kan också välja att ge fördel av boll om det berörda laget har kvar bollen inom laget vilket betyder att spelet fortsätter utan avblåsning. Vid allvarligare förseelser kan domaren varna spelaren genom att visa ett gult kort för spelaren. Vid grova regelbrott kan domaren ge rött kort direkt, så kallad grov utvisning.

  Varning (Gult kort) utdöms då spelare vinner en fördel genom att spela bollen med händerna, vid vårdslös tackling, filmning, osportsligt uppträdande, medveten fördröjning av spelet, då spelaren vinner en taktisk fördel genom att bryta mot spelreglerna eller vid felaktig utrustning.

  Utvisning (Rött kort) utdöms då spelare otillåtet hindrar en spelare som har en klar målchans, eller vid våldsam eller obehärskad tackling. Vid rött kort ska spelaren omedelbart gå av spelplanen. Till skillnad mot fotboll får laget byta in den straffade spelaren mot en annan spelare efter två minuters utvisningstid.

VM i futsalRedigera

VM i Futsal arrangeras av fotbollsorganisationen Fifa, men flera organisationer har tidigare arrangerat VM i futsal. Sedan 2003 arrangerar både Fifa och AMF separata turneringar. FIFUSA-VM arrangerades från 1982 till 2000, varpå turneringen bytte namn till AMF-VM, år 2003.

FIFARedigera

År Värdnation Final Match om tredjepris
Vinnare Resultat Tvåa Trea Resultat Fyra
1989   Nederländerna Brasilien   2 – 1   Nederländerna USA   3 – 2   Belgien
1992   Hongkong Brasilien   4 – 1   USA Spanien   9 – 6   Iran
1996   Spanien Brasilien   6 – 4   Spanien Ryssland   3 – 2   Ukraina
2000   Guatemala Spanien   4 – 3   Brasilien Portugal   4 – 2   Ryssland
2004   Taiwan Spanien   2 – 1   Italien Brasilien   7 – 4   Argentina
2008   Brasilien Brasilien   2–2 (4–3)   Spanien Italien   2 – 1   Ryssland
2012   Thailand Brasilien   3 – 2   Spanien Italien   3 – 0   Colombia
2016   Colombia Argentina   5 – 4   Ryssland Iran   2 – 2 (4 – 3)   Portugal

FIFUSARedigera

År Värdnation Final Match om tredjepris
Vinnare Resultat Tvåa Trea Resultat Fyra
1982   Brasilien Brasilien   1 – 0   Paraguay Uruguay   0 – 0 (e.f.)
(2 – 1 str.)
  Colombia
1985   Spanien Brasilien   3 – 1   Spanien Paraguay   10 – 3   Argentina
1988   Australien Paraguay   2 – 1   Brasilien Spanien   3 – 2   Portugal
1991   Italien Portugal   1 – 1 (e.f.)
(3–2 str.)
  Paraguay Brasilien   3 – 2   Bolivia
1994   Argentina Argentina   2 – 1 (e.f.)   Colombia Uruguay   1 – 0   Brasilien
1997   Mexiko Venezuela   4 – 0   Uruguay Brasilien     Ryssland
2000   Bolivia Colombia   3 – 3 (e.f.)
(3–1 str.)
  Bolivia Argentina   6–6 (e.f.)
(6–5 str.)
  Ryssland

AMFRedigera

År Värdnation Final Match om tredjepris
Vinnare Resultat Tvåa Trea Resultat Fyra
2003   Paraguay Paraguay   Gruppspel   Argentina Colombia   Gruppspel   Peru
2007   Argentina Paraguay   1 – 0   Argentina Colombia   6 – 4   Peru
2011   Colombia Colombia   8 – 2   Paraguay Argentina   8 – 4   Ryssland
2015   Vitryssland Colombia   4 – 0   Paraguay Argentina   7 – 1   Belgien
2019   Argentina

Kontinentala mästerskapRedigera

Turneringar under FIFA
Kontinent Förbund Turnering
Asien AFC AFC-mästerskapet i futsal
Afrika Caf Afrikanska mästerskapet i futsal
Europa Uefa Europamästerskapet i futsal
Nord- och Centralamerika Concacaf CONCACAF-mästerskapet i futsal
Sydamerika Conmebol Copa América i futsal
Oceanien OFC OFC-mästerskapet i futsal

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera