Världsmästerskapet i futsal (Fifa)
FIFA-världsmästerskapet i futsal - officiellt FIFA Futsal World Cup, är en mästerskapstävling i futsal för herrlandslag (Futsal är en variant av fotboll som spelas på en mindre spelyta med färre utespelare.). Turneringen startade 1989 och sedan 1992 har den spelat vart fjärde år. I huvudturneringen deltar sedan 2008, 20 landslag.
| Världsmästerskapet i futsal | |
| Sport(er) | Futsal |
|---|---|
| Plats | Hela världen |
| Tidpunkt | November-december |
| År | 1989- |
| Geografisk omfattning | Hela världen |
| Regerande mästare |  Portugal (2021) |
| Flest titlar |  Brasilien (5) |
Lagen kvalificerar sig genom spel i olika geografiskt bestämda kvalgrupper, med undantag för värdländer, som är direktkvalificerade.
Deltagare redigera
Fram till VM 2016 har totalt 47 olika landslag deltagit i VM-slutspelet. Bakgrundsfärgen på respektive ruta visar att landslaget vann en medalj (guld, silver eller brons).
Mästerskap  Landslag  |
Antal VM |
 1989 |
 1992 |
 1996 |
 2000 |
 2004 |
2008 |
 2012 |
 2016 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
 Algeriet | 1 | 15 | |||||||
 Argentina | 8 | 8 | 7 | 9 | 7 | 4 | 6 | 7 | 1 |
 Australien | 7 | 11 | 12 | 15 | 15 | 15 | 20 | 18 | |
 Azerbajdzjan | 1 | 6 | |||||||
 Belgien | 3 | 4 | 6 | 8 | |||||
| Brasilien | 8 | 1 | 1 | 1 | 2 | 3 | 1 | 1 | 9 |
| Colombia | 2 | 4 | 12 | ||||||
 Costa Rica | 4 | 16 | 11 | 17 | 15 | ||||
 Danmark | 1 | 10 | |||||||
 Egypten | 6 | 12 | 6 | 9 | 13 | 14 | 8 | ||
| Guatemala | 4 | 12 | 10 | 19 | 21 | ||||
 Hongkong | 1 | 10 | |||||||
 Iran | 7 | 4 | 11 | 10 | 11 | 5 | 10 | 3 | |
 Italien | 7 | 5 | 11 | 5 | 2 | 3 | 3 | 10 | |
 Japan | 4 | 13 | 13 | 12 | 11 | ||||
 Kanada | 1 | 12 | |||||||
 Kazakstan | 2 | 14 | 11 | ||||||
 Kina | 3 | 15 | 13 | 19 | |||||
 Kinesiska Taipei | 1 | 16 | |||||||
 Kroatien | 1 | 5 | |||||||
 Kuba | 5 | 16 | 16 | 14 | 15 | 22 | |||
 Kuwait | 1 | 18 | |||||||
 Libyen | 2 | 16 | 24 | ||||||
 Malaysia | 1 | 14 | |||||||
 Marocko | 2 | 23 | 20 | ||||||
 Mexiko | 1 | 22 | |||||||
 Moçambique | 1 | 23 | |||||||
| Nederländerna | 4 | 2 | 5 | 7 | 8 | ||||
 Nigeria | 1 | 14 | |||||||
 Panama | 2 | 16 | 17 | ||||||
 Paraguay | 6 | 6 | 13 | 10 | 7 | 12 | 7 | ||
 Polen | 1 | 8 | |||||||
| Portugal | 5 | 3 | 5 | 9 | 8 | 4 | |||
 Ryssland | 6 | • | 9 | 3 | 4 | 4 | 5 | 2 | |
 Salomonöarna | 3 | 20 | 21 | 24 | |||||
 Saudiarabien | 1 | 16 | |||||||
 Serbien | 1 | • | • | • | • | • | • | 9 | |
| Spanien | 8 | 9 | 3 | 2 | 1 | 1 | 2 | 2 | 5 |
| Thailand | 5 | 13 | 12 | 14 | 15 | 14 | |||
 Tjeckien | 3 | 8 | 11 | 13 | |||||
 Ukraina | 5 | 4 | 6 | 8 | 6 | 13 | |||
 Ungern | 1 | 7 | |||||||
 Uruguay | 3 | 6 | 9 | 17 | |||||
 USA | 5 | 3 | 2 | 10 | 7 | 18 | |||
 Uzbekistan | 1 | 19 | |||||||
 Vietnam | 1 | 16 | |||||||
 Zimbabwe | 1 | 14 | |||||||
| 16 | 16 | 16 | 16 | 16 | 20 | 24 | 24 | ||
- Anmärkningar
Medaljörer redigera
| År | Värdnation |
Final | Match om tredjepris | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Vinnare | Resultat | Tvåa | Trea | Resultat | Fyra | ||
| 1989 | Nederländerna |
Brasilien |
2 – 1 | Nederländerna |
USA |
3 – 2 | Belgien |
| 1992 | Hongkong |
Brasilien |
4 – 1 | USA |
Spanien |
9 – 6 | Iran |
| 1996 | Spanien |
Brasilien |
6 – 4 | Spanien |
Ryssland |
3 – 2 | Ukraina |
| 2000 | Guatemala |
Spanien |
4 – 3 | Brasilien |
Portugal |
4 – 2 | Ryssland |
| 2004 | Kinesiska Taipei |
Spanien |
2 – 1 | Italien |
Brasilien |
7 – 4 | Argentina |
| 2008 | Brasilien |
Brasilien |
2 – 2 (4 – 3 str.) | Spanien |
Italien |
2 – 1 | Ryssland |
| 2012 | Thailand |
Brasilien |
3 – 2 | Spanien |
Italien |
3 – 0 | Colombia |
| 2016 | Colombia |
Argentina |
5 – 4 | Ryssland |
Iran |
2 – 2 (4 – 3 str.) | Portugal |
| 2021 |  Litauen |
Portugal |
2 – 1 | Argentina |
Brasilien |
4 – 2 | Kazakstan |
| 2024 | – | – | |||||
Medaljligan redigera
| Nr | Land | Guld | Silver | Brons | Antal medaljer |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Brasilien
|
4 | 1 | 1 | 6 |
| 2 | Spanien
|
2 | 2 | 1 | 5 |
| 3 | Italien
|
0 | 1 | 1 | 2 |
| 3 | USA
|
0 | 1 | 1 | 2 |
| 5 | Nederländerna
|
0 | 1 | 0 | 1 |
| 6 | Ryssland
|
0 | 0 | 1 | 1 |
| 6 | Portugal
|
0 | 0 | 1 | 1 |
Skyttekungar i respektive VM-turnering redigera
Följande spelare har gjort flest mål och blivit "skyttekungar" i de VM-slutspel som arrangerats hittills. Siffrorna anger antalet mål.
- 1989 Laszlo Zsadanyi (Ungern) - 7 mål (6 matcher)
- 1992 Saeid Rajabi (Iran) - 16 mål (8 matcher)
- 1996 Manoel Tobias (Brasilien) - 14 mål (8 matcher)
- 2000 Manoel Tobias (Brasilien) - 19 mål (8 matcher)
- 2004 Falcao (Brasilien) - 13 mål (8 matcher)
- 2008 Pula (Ryssland) - 16 mål (9 matcher)
- 2012 Eder Lima (Ryssland) - 9 mål (5 matcher)