Friesach (slovenska: Breže) är en stadskommun i distriktet Sankt Veit an der Glan i förbundslandet Kärnten i Österrike. Staden är belägen i nordöstra Kärnten vid floden Metnitz.

Friesach
Breže
Stadskommun
Friesach
Friesach
Vapen
Land Österrike Österrike
Förbundsland Kärnten
Distrikt Sankt Veit an der Glan
Höjdläge 634 m ö.h.
Koordinater 46°57′07″N 14°24′19″Ö / 46.95194°N 14.40528°Ö / 46.95194; 14.40528
Area 120,81 km²[1]
Folkmängd 4 901 (1 januari 2023)[2]
Befolkningstäthet 41 invånare/km²
Borgmästare Josef Kronlechner (SPÖ)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 9360
Riktnummer 04268
Kommunkod 20505
Geonames 7871641
Stadens läge i Österrike
Stadens läge i Österrike
Stadens läge i Österrike
Kommunens läge i distriktet Sankt Veit an der Glan
Kommunens läge i distriktet Sankt Veit an der Glan
Kommunens läge i distriktet Sankt Veit an der Glan
Webbplats: www.friesach.gv.at
Torget.
Borgen och kyrkan på Petersberget.

Historia redigera

En gård ”Friesah” omnämndes för första gången i ett gåvobrev redan år 860. Söder om gården grundade greve Wilhelm mellan 1016 och 1028 en köping som snabbt utvecklades till ett viktigt handelscentrum på grund av sitt fördelaktiga läge vid handelsvägen mellan Wien och Venedig. På 1100-talet började biskoparna av Salzburg prägla mynt i Friesach, den s.k. ”Friesacher Pfennig”. Orten fick stapelrättigheter och upphöjdes till stad år 1215.

Friesach var under den här tiden även ett religiöst centrum. Ärkebiskoparna av Salzburg uppförde där ett residens och talrika orden grundade kloster i staden. Men vid slutet av 1200-talet erövrades, plundrades och brändes staden flera gånger till följd av stridigheter mellan Salzburgs ärkebiskopar och habsburgarna och Böhmen. Staden förblev i Salzburgs ägo fram till 1803, men förlorade sin betydelse och lyckades inte återanknyta till den ekonomiska och kulturella blomstringstiden under medeltiden.

Stadsbild och sevärdheter redigera

Staden är känd för sina medeltida byggnader. Den gamla staden omges av en väl behållen stadsmur med vallgrav. Bland de medeltida byggnaderna utmärker sig den romanisk-gotiska stadskyrkan från 1100- till 1300-talet, Tyska ordens kyrka (1200-talet, ombyggd 1492), Dominikankyrkan (1251-55) och dominikanklostret samt borgen på Petersberg från 1000- och 1100-talen, idag till stora delar en ruin. I borgens kärntorn finns stadsmuseet. Ytterligare två borgruiner och en kyrkoruin från 1100- och 1200-talen finns nära staden. Vid det långsamt stigande torget står det gamla rådhuset och på torget stadsbrunnen från 1563 i renässansstil.

Orter redigera

Kommunen består av 43 orter (Ortschaften) (inom parentes invånarantal 1 januari 2023):[3]

  • Dobritsch (13)
  • Dörfl (12)
  • Engelsdorf (372)
  • Friesach (1 957)
  • Gaisberg (75)
  • Grafendorf (240)
  • Guldendorf (4)
  • Gundersdorf (5)
  • Gunzenberg (9)
  • Gwerz (50)
  • Harold (16)
  • Hartmannsdorf (11)
  • Hundsdorf (4)
  • Ingolsthal (89)
  • Judendorf (66)
  • Kräuping (13)
  • Leimersberg (12)
  • Mayerhofen (7)
  • Moserwinkl (23)
  • Oberdorf I (24)
  • Oberdorf II (12)
  • Olsa (473)
  • Pabenberg (46)
  • Reisenberg (26)
  • Roßbach (50)
  • Sattelbogen (12)
  • Schratzbach (32)
  • Schwall (45)
  • Silbermann (16)
  • St. Johann (130)
  • St. Salvator (518)
  • St. Stefan (80)
  • Staudachhof (37)
  • Stegsdorf (16)
  • Timrian (14)
  • Wagendorf (7)
  • Wels (5)
  • Wiegen (9)
  • Wiesen (11)
  • Zeltschach (190)
  • Zeltschachberg (18)
  • Zienitzen (135)
  • Zmuck (17)

Näringsliv redigera

I staden finns det små och medelstora företag inom metall- och textilindustrin samt många små företag inom turistnäringen.

Kommunikationer redigera

Friesach ligger vid Sydbanan. Genom Friesach går riksvägen B317 (JudenburgSankt Veit an der Glan).

Vänorter redigera

Referenser redigera

Externa länkar redigera