Fredrik Theodor Borg

svensk tidningsman, lärare och politiker
F. T. Borg
Fredrik Theodor Borgs grav på Nya kyrkogården i Helsingborg.

Fredrik Theodor Borg, född 18 september 1824 i Landskrona, död 23 oktober 1895, var en svensk tidningsman och politiker.[1] Han var från 1869 gift med Kristina Borg.

BiografiRedigera

Borg var förespråkare av kvinnors rösträtt och var 1884 den förste riksdagsman som motionerade om detta, men hans motion föll med röstsiffrorna 53 mot 44. 1850 grundade han Sveriges första arbetarförening. Han propagerade för demokrati och republik.

Borg blev 1841 student i Lund och ägnade sig från 1848 åt publicistisk verksamhet, till en början i huvudstaden, där han 1849 i förening med Nils Persson Nordin uppsatte den kortlivade tidningen Reform och 1850–1851 var medarbetare i Aftonbladet. Han kom under tiden på Aftonbladet att bli vän med Lars Johan Hierta, en vänskap som sedan bestod livet ut. Från 1853 flyttade han till Helsingborg, där han efter O. P. Sturzen-Becker samma år övertog ledningen av Öresundsposten, vars ägare han blev 1856 och som han redigerade till sin död, 1895.

Till sina politiska åsikter var Borg radikal. I sin tidning, som vunnit en bemärkt och inflytelserik ställning inom landsortspressen, arbetade han med seghet för representationsreformen, fredssaken, rösträttens utvidgning, kvinnans rättigheter m. m. I sina freds- och frihetssträvanden slog han ej sällan över i en kosmopolitism, som väckte ovilja hos nationellt sinnade landsmän, till exempel i unionsfrågan.

Borg var 1879–1884 ledamot av riksdagens andra kammare för Helsingborgs valkrets och blev där genom lantmannapartiets röster 1880–1884 utsedd till ledamot av konstitutionsutskottet samt 1883 till statsrevisor. 1884 gav Malmöhus läns landsting honom en plats i första kammaren, ett uppdrag han avsade sig från 1892.

Borgs omfattande brevsamling skänktes 1929 till Lunds universitetsbibliotek, där den utgör en givande källa till samtidens historia, främst genom hans omfattande brevväxling med Bjørnstjerne Bjørnson och Lars Johan Hierta.

BibliografiRedigera

  • Qvinnans historia. Helsingborg. 1856 
  • Folkhären: Skandinaviens värn. Helsingborg. 1877 
  • De allmänna läroverken och borgarskolor. Helsingborg. 1882 
  • De tre äro ett: kommunismen, socialismen, socialdemokratien: ett bidrag till de kroppsarbetande klassernas historia. Stockholm. 1887 

KällorRedigera

  1. ^ Geverts, Karin Kvist (18 september 2019). ”Frihetskämpen Fredrik T. Borg”. Demokrati100.se. https://demokrati100.se/frihetskampen-fredrik-t-borg/. Läst 18 september 2019. 

Vidare läsningRedigera

  • Branting, Hjalmar (1929). Tal och skrifter. 10, Stridskamrater och vänner. Stockholm: Tiden. sid. 23-26. Libris länk 
  • Rosenlund, Stig, Fredrik Borg : den förste feministen. - Ingår i: Saxo, 15, 1999, s. 3-11.

Externa länkarRedigera

 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Borg, Fredrik Teodor, 1904–1926.