Frederic Harrison, född 18 oktober 1831, död 14 januari 1923, var en brittisk författare och filosof.

Frederic Harrison
Född18 oktober 1831[1][2][3]
London
Död14 januari 1923[1][2][3] (91 år)
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland[4][5]
Utbildad vidKing's College School
SysselsättningHistoriker[5], biograf, självbiograf, översättare, jurist[4][5], barrister, författare[6], filosof, litteraturkritiker
Befattning
Ledamot av London County Council
ArbetsgivareLincoln's Inn[4]
Politiskt parti
Det progressive partiet (London)
MakaEthel Bertha Harrison
Namnteckning
Redigera Wikidata
Frederic Harrison

Efter studier i Oxford verkade Harrison som praktiserande jurist, och var 1877-82 professor i rättsvetenskap och tog aktiv del i dagspolitiken på det liberala partiets sida. Han gjorde sig även gällande som historisk författare men verkade framför allt som ledare för den positivistiska rörelsen i England och grundade av dess organ The positivist review. Med hänförelse omfattade han Auguste Comtes sociologi och humanitetsreligion och hoppades på samhällslivets förnyelse i dess anda. Genom sin praktiska idealism och sitt oförfärade frihetspatos företrädde han de bästa sidorna i den victorianska tidens liberalism, vars idéer han alltid förblev trogen. Bland Harrisons skrifter märks: Meaning of history (1862), National and social problems (1908), samt Realities and ideals (1908).

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Frederic-Harrisontopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w60p18sq, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Гаррисон, Фредерик, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] Гаррисон, Фредерик, Stora sovjetiska encyklopedin.[källa från Wikidata]
  6. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]

Allmänna källor

redigera