Rödask (Fraxinus pennsylvanica)[2][3][4][5] är en syrenväxtart som beskrevs av Humphry Marshall. Trädet ingår i släktet askar inom familjen syrenväxter.[6][7][8]

Rödask
Status i världen: Akut hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionKärlväxter
Tracheophyta
KlassTvåhjärtbladiga blomväxter
Magnoliopsida
OrdningPlisterordningen
Lamiales
FamiljSyrenväxter
Oleaceae
SläkteAskar
Fraxinus
ArtRödask
Fraxinus pennsylvanica
Vetenskapligt namn
§ Fraxinus pennsylvanica
AuktorMarsh.
Synonymer
Fraxinus smallii Britton
Fraxinus pennsylvanica var. subintegerrima (Vahl) Fernald
Fraxinus pennsylvanica var. pennsylvanica Marsh.
Fraxinus pennsylvanica var. lanceolata (Borkh.) Sarg.
Fraxinus pennsylvanica var. integerrima (Vahl) Fernald
Fraxinus pennsylvanica var. austinii Fernald
Fraxinus lanceolata Borkh.
Fraxinus darlingtonii Britton
Fraxinus campestris Britton

Kännetecken

redigera

Trädet är lövfällande och tvåbyggare, fortplantningsorgan av olika kön sitter på olika individer. Några rödaskar når en höjd av 21 meter.[1]

Utbredning

redigera

Rödask förekommer glest fördelad i Nordamerika. Utbredningsområdets västra gräns är ungefär en linje från sydöstra Alberta (Kanada) över centrala Colorado (USA) till nordvästra Mexiko. Österut finns arten fram till Atlanten och Mexikanska golfen. Trädet växer i låglandet och i bergstrakter upp till 3000 meter över havet. Det hittas ofta nära vattendrag eller vid träskmarker.[1]

Enligt en undersökning från 2013 utgjorde röask tillsammans med vitask och svartask cirka 14 procent av alla träd som förekommer i USA vad som motsvarar ungefär 9 biljoner träd.[1]

Arten förekommer tillfälligt i Sverige, men reproducerar sig inte.[8]

Ekologi

redigera

Arten bildar ofta trädgrupper eller skogar tillsammans med asklönn, Acer rubrum, pekanträd, Celtis laevigata, Liquidambar styraciflua, amerikansk platan, Ulmus americana, Salix nigra, Populus deltoides eller amerikansk asp. Beroende på utbredning blommar trädet mellan mars och maj. Frön sprids med hjälp av vinden eller genom ytligt vatten.[1]

Rödaskens fasta trä används bland annat som basebollträ. Flera exemplar planterades i stadsparker eller längs vägar och gator.[1]

Larver av skalbaggen Agrilus planipennis lever som parasiter på trädet. Insekten introducerades troligen under 1990-talet från nordöstra Asien och tydliga skador på rödask dokumenterades 2002 för första gången. Skalbaggen behöver en kylig årstid för sin utveckling och därför är rödask i södra delen av Nordamerika mindre hotade. IUCN befarar att hela beståndet minskar med 80 procent under de kommande 100 åren (räknad från 2017) och listar rödask som akut hotad (CR).[1]

De kvarvarande friska exemplaren i naturen undersöks noga om de har fått en resistens mot skalbaggens larv. Rödask hittas i 158 botaniska trädgårdar och liknande samlingar utanför Nordamerika.[1]

Bildgalleri

redigera

Källor

redigera
  1. ^ [a b c d e f g h] Rivers, M.C. 2017 Fraxinus pennsylvanica . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 22 november 2019.
  2. ^ database, NODC Taxonomic Code, 1996
  3. ^ Lamiales of North America Update, 2011
  4. ^ database, The PLANTS Database, 2000
  5. ^ database, The PLANTS Database, 1996
  6. ^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (4 november 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/11781656. Läst 26 maj 2014. 
  7. ^ ITIS Global: The Integrated Taxonomic Information System, (Canada), (Mexico)
  8. ^ [a b] Dyntaxa Fraxinus pennsylvanica


Externa länkar

redigera