Franz von Löher, född 15 oktober 1818 i Paderborn, död 1 mars 1892 i München, var en tysk arkivarie och historiker.

Franz von Löher
Franz von Löher, 1876.
Född15 oktober 1818[1][2]
Paderborn[3], Tyskland
Död1 mars 1892[1][2][4] (73 år)
München[5]
Medborgare iTyskland
Utbildad vidMartin-Luther-Universität Halle-Wittenberg
Münchens universitet
Humboldt-Universität zu Berlin
Freiburgs universitet
Gymnasium Theodorianum
SysselsättningRättshistoriker, universitetslärare, politiker, jurist, arkivarie[6], medeltidshistoriker, historiker[6], författare[6][7]
Befattning
Ledamot av Preussens representanthus
ArbetsgivareMünchens universitet
Göttingens universitet
Redigera Wikidata

Löher uppsatte 1848 i sin födelsestad "Westfälische Zeitung", blev 1849 ledamot av preussiska deputeradekammaren, 1853 docent i stats- och rättsvetenskap vid Göttingens universitet och 1855 professor vid Münchens universitet. Han var 1865-88 bayersk riksarkivarie, uppsatte 1876 "Archivalische Zeitschrift", som han ledde intill band 13 (1888), och vann anseende som en av Europas förnämsta arkivkännare. Han gjorde vidsträckta resor (han besökte bland annat Sverige) och utgav ett stort antal reseskildringar.

Bibliografi i urval redigera

  • Jakobäa von Bayern (två band, 1862-69)
  • Archivlehre (1899)
  • Kulturgeschichte der Deutschen im Mittelalter (tre band, 1891-94)

Källor redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, 11715024X, läst: 31 maj 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  4. ^ CERL Thesaurus, Consortium of European Research Libraries, Franz Löhrer, licens: Open Data Commons Attribution License, Creative Commons Erkännande 2.0 Generisk.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c] Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, 11715024X, läst: 10 juni 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]