Öppna huvudmenyn
Franz Neruda.

Frantizek (Franz) Xaver Viktor Neruda, född 3 december 1843 i Brno, död 20 mars 1915 i Köpenhamn, var en tysk-dansk (mährisk) cellist och tonsättare. Han var son till Josef Neruda och bror till Wilma Neruda. Franz Neruda är begravd på Vestre Kirkegård i Köpenhamn.

Neruda kom tidigt ut på konsertresor med sin far och sina systrar och uppträdde första gången i Stockholm 1861. 1864-76 var han anställd vid Det kongelige Kapel i Köpenhamn. 1870 grundade han Nerudakvartetten bestående av Anton Svendsen som 1:e violinist, Nicolaj Hansen senare Holger Møller som 2:e violinist, Christian Pedersen som altviolinist och Neruda som cellist. Kvartetten gav regelbundna konserter i Köpenhamn och gästade ofta Sverige. 1892 blev Neruda dirigent vid Musikforeningen i Köpenhamn efter Niels W. Gade och verkade samtidigt som anförare av Musikföreningen i Stockholm. 1869 utnämndes han till kunglig kammarmusikus och erhöll 1893 professors titel.[1]

Neruda var en violoncellist av hög rang men undervisade endast undantagsvis i violoncellspel. Som lärare i pianospel var han däremot mycket anlitad. Hans kompositioner utgörs av arbeten för violoncell, pianomusik, orkestersviten Aus dem Böhmerwald med mera.[1]

Neruda invaldes den 17 december 1890 som utländsk ledamot nr 182 av Kungliga Musikaliska Akademien.[2]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 957 
  2. ^ Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akad. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.) 

KällorRedigera

Externa länkarRedigera