Franska viner
Franska viner är viner som produceras i Frankrike. Med 889 000 ha har Frankrike näst mest vinodlingar i världen (efter Spanien) och produktionen om 57 miljoner hektoliter är den största i världen[1]. Frankrike är också det land i världen som producerar flest kvalitetsviner.
| Vin | |
 | |
| Produktion | |
|---|---|
| Vin · Vinrankor · Vingård · Terroir · Ekfatslagring · Ädelröta Lista över vindruvor Lista över vinregioner | |
| Vin efter druvsorter | |
| Rött vin · Vitt vin · Rosévin | |
| Vinsorter | |
| Starkvin · Naturvin Dessertvin · Mousserande vin Vinho verde · Isvin | |
| Kultur | |
| Dekantering · Sommelier · Vinskänk · Vinprovning · Sabrering · Skål
|
HistorikRedigera
Vin började odlas i större omfattning runt staden Marseille av grekiska sjöfarare och förmodligen odlade man vin så långt in i Frankrike som Rhônedalen. Annars var det Julius Caesars legionärer som stod för spridningen av vin till hela Frankrike. Under 1800-talets sista årtionden angreps vinodlingarna av vinlusen (Phylloxera vastatrix) som förstörde större del en av odlingarna. Lösningen var att importera resistenta rotstockar från Nordamerika och sedan ympa på sticklingar från de ursprungliga druvsorterna. Det dröjde till efter andra världskriget innan vinodlingarna återhämtat sig.
Den minskade inhemska vinkonsumtionen i kombination med ökad konkurrens från nya världen har inneburit att det idag råder överproduktion på vin, och att många små vinodlare har allt svårare att försörja sig. Allt sedan 1990-talet har man talat om en "vinkris" (crise du vin). Samtidigt har priserna på de internationellt kända toppvinerna nått oanade höjder. I ekonomiska termer är därför den franska vinnäringen av idag mycket tudelad.
VinlagarRedigera
Det organ som kontrollerar klassificeringen av de franska vinerna heter INAO (Institut des Appellations d'Origine). Vinerna är indelade i följande klasser:
- Vins de Table (bordsvin), den lägsta klassen som omfattar ca 25 procent av den totala produktionen. Enda kravet är att vinerna måste ha minst 8,5 procent alkohol.
- Indication Géographique Protégée) (IGP) (lantvin). Här ställs krav på högre alkoholhalt och att vinet ska komma från en speciell region.
- VDQS (Vins Délimités de Qualité Supérieure). Denna klass fungerar som en förklass till de viner som aspirerar på att komma upp till den högsta klassen. Endast en procent av de franska vinerna tillhör denna klass. Kraven på alkoholhalt och skördeuttag är lägre än för AOC, men är annars rätt lika de som gäller för AOC.
- AOC (Appellation d'Origine Contrôlée): Den högsta klassen. Ca 40 procent av Frankrikes vinproduktion tillhör denna klass. Vinet ska komma från ett begränsat område och vara gjort på specifika tillåtna druvor typiska från området. Vidare ska skördeuttaget vara begränsat och framställningsmetoderna typiska för området. Den allmänna regeln är att ju mindre område (och därmed mer specificerat på etiketten), desto större krav.
[Detta avsnittbehöver uppdateras. Dessa kategorier ändrades 2009.]
DruvsorterRedigera
De flesta välkända druvor för vinproduktion i världen härstammar från Frankrike. Gröna druvor är vanligare norröver och ju längre söderut desto djupare färg på de röda vinerna från blå druvsorter. De mest kända blå druvsorterna är:
- Cabernet Sauvignon (framförallt i Bordeauxviner och från södra Frankrike).
- Cabernet Franc (framförallt i Bordeauxviner, men även i Loireviner)
- Grenache (framförallt i Rhôneviner från södra Rhônedalen).
- Merlot (i Bordeauxviner, huvuddruva i viner från den östra stranden).
- Pinot Noir (Druvan framför alla andra i Bourgogneviner, men även i Champagne)
- Syrah (framförallt i Rhôneviner från norra Rhônedalen men även i södra Rhône, Languedoc-Roussillon och sydväst).
De mest kända gröna druvsorterna är:
- Chardonnay (framförallt i vita Bourgogneviner och i Champagne)
- Riesling (endast i Alsaceviner).
- Sauvignon Blanc (framförallt i Loireviner och i vita Bordeauxviner)
Vid 2007 års skörd var de följande druvsorterna de vanligaste i Frankrike:[2][3]
| Vanligaste druvsorter i Frankrike (2007) | |||
|---|---|---|---|
| Druvsort | Färg[4] | Yta (%) | Yta (hektar) |
| 1. Merlot | blå | 13,6% | 116 715 |
| 2. Grenache | blå | 11,3% | 97 171 |
| 3. Ugni Blanc | grön | 9,7% | 83 173 |
| 4. Syrah | blå | 8,1% | 69 891 |
| 5. Carignan | blå | 6,9% | 59 210 |
| 6. Cabernet Sauvignon | blå | 6,7% | 57 913 |
| 7. Chardonnay | grön | 5,1% | 43 887 |
| 8. Cabernet Franc | blå | 4,4% | 37 508 |
| 9. Gamay | blå | 3,7% | 31 771 |
| 10. Pinot Noir | blå | 3,4% | 29 576 |
| 11. Sauvignon Blanc | grön | 3,0% | 26 062 |
| 12. Cinsaut | blå | 2,6% | 22 239 |
| 13. Melon de Bourgogne | grön | 1,4% | 12 483 |
| 14. Sémillon | grön | 1,4% | 11 864 |
| 15. Pinot Meunier | blå | 1,3% | 11 335 |
| 16. Chenin Blanc | grön | 1,1% | 9 756 |
| 17. Mourvèdre | blå | 1,1% | 9 494 |
| 18. Colombard | grön | 0,9% | 7 710 |
| 19. Muscat Blanc à Petits Grains | grön | 0,9% | 7 634 |
| 20. Malbec | blå | 0,8% | 6 291 |
| 21. Alicante Bouschet | blå | 0,7% | 5 680 |
| 22. Grenache Blanc | grön | 0,6% | 5 097 |
| 23. Viognier | grön | 0,5% | 4 111 |
| 24. Muscat de Hambourg | blå | 0,4% | 3 605 |
| 25. Riesling | grön | 0,4% | 3 480 |
| 26. Vermentino | grön | 0,4% | 3 453 |
| 27. Aramon | blå | 0,4% | 3 304 |
| 28. Gewurztraminer | rosa | 0,4% | 3 040 |
| 29. Tannat | blå | 0,3% | 3 001 |
| 30. Gros Manseng | grön | 0,3% | 2 877 |
| 31. Macabeu | grön | 0,3% | 2 778 |
| 31. Muscat de Alexandrie | grön | 0,3% | 2 679 |
| 32. Pinot Gris | "grå" | 0,3% | 2 582 |
| 33. Clairette | grön | 0,3% | 2 505 |
| Alla gröna druvsorter | 30,1% | 259 130 | |
| All blå druvsorter, inklusive rosa och grå | 69,9% | 601 945 | |
| Totalt | 100,0% | 861 075 | |
VinregionerRedigera
Franska viner delas in i sex stora vinregioner:
Därtill kommer mindre kända viner framförallt från:
KällorRedigera
- ^ Skynews.com, accessed 28 February 2011
- ^ Viniflhor stats 2008: Les cepages noirs dans le vignoble
- ^ Viniflhor stats 2008: Les cepages blanc dans le vignoble
- ^ Gröna druvsorter (på franska vanligen blanc) är "vitvinsdruvor", och blå druvsorter (på franska vanligen noir) är "rödvinsdruvor". Även rosa/"grå" (rose/gris) druvsorter används till vitt vin, men summeras i den franska statistiken tillsammans med de blå druvsorterna.