Progressivism (eller framstegsoptimism[källa behövs]) är en politisk filosofi som innebär en syn på att tekniska, ekonomiska och vetenskapliga framsteg leder till ett i många avseenden bättre samhälle.[källa behövs]

En progressiv syn, som vill göra stora förändringar, skiljer sig från konservativ syn, som i många avseenden vill bevara samhället i dess nuvarande form och göra mindre förändringar. En progressiv syn är också motsatsen till en regressiv eller reaktionär syn, som vill återställa vissa i samhället genomförda ändringar.

Framstegsoptimismen är svår att placera in i ett höger-vänster-perspektiv och var framträdande på så skilda platser som det kommunistiska Östeuropa, Sverige och USA. Den moderna framstegstanken följs ofta av dess motsats civilisationskritiken.[1] I västvärlden fick framstegsoptimismen på många sätt sitt slut i och med miljörörelsens framväxt och i Sverige även i och med opinionen mot rivningar av äldre bebyggelse.[2]

Betydelsen av progressivism har varierat över tid och skiljer sig beroende på perspektiv. Progressivism på tidigt 1900-tal innefattade förespråkare av rashygien och nykterhetsrörelsen, vilka båda sades främja folkhälsan.

PolitikRedigera

Inom politiken används termen progressiv för vad man anser vara framstegsvänliga ideal, exempelvis inom liberalism och socialism.[3] Termen progressivism används i regel för att beskriva en större vidd av åskådningar associerad med vänsterpolitiska rörelser som vill minska vad de uppfattar som orättvisor och fördjupa demokratin.[4]

TeknikRedigera

Den moderna framtidsoptimismen bygger på tanken att ny kunskap och ny teknik kommer att leda till stora förbättringar för människor och samhällen.[5] Idéerna utvecklades under 1500-, 1600- och 1700-talens Europa och framlades bland annat av filosofer som Descartes och Francis Bacon, men fick ett stort genomslag först med upplysningstiden i slutet av 1700-talet.[6]

Detta förhållningssätt till framtiden var vanligt under 1800-talet, representerat bland annat av den tidige Jules Verne som skrev om allt positivt som han ansåg att tekniken för med sig. Framstegsoptimismen var även vanlig under högtillväxtåren på 1950- och 1960-talen och fick lite av en renässans under IT-boomen kring 2000.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Liedman, Sven-Eric, 1939- (1999, ©1997). I skuggan av framtiden : modernitetens idéhistoria. A. Bonniers. sid. 522. ISBN 91-0-056954-2. OCLC 48464551. https://www.worldcat.org/oclc/48464551. Läst 24 mars 2020 
  2. ^ https://timbro.se/smedjan/den-blinda-framstegsoptimismen/
  3. ^ Mathias Wåg förord i Bastani, Aaron (2019). Helautomatisk lyxkommunism 
  4. ^ ”progresiv | svenska.se”. https://svenska.se/tre/. Läst 6 maj 2020. 
  5. ^ Framstegstanken. Nationalencyklopedin : ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd. Bra böcker. ©1989-<c2002>. sid. 589. ISBN 91-7024-619-X. OCLC 30439690. https://www.worldcat.org/oclc/30439690. Läst 24 mars 2020 
  6. ^ Eriksson, Gunnar, 1931- (1975). Idéhistoriens huvudlinjer (Ny, utvidgad uppl). Wahlström och Widstrand. sid. 156. ISBN 91-46-10320-1. OCLC 65692499. https://www.worldcat.org/oclc/65692499. Läst 24 mars 2020