Fröken Frimans krig

svensk drama TV-serie från 2013–2017

Fröken Frimans krig är en svensk dramaserie i tolv avsnitt som hade premiär under julhelgen 2013SVT. Sissela Kyle spelar den liberala kvinnorättskämpen Dagmar Friman, en fiktiv version av Anna Whitlock[1][2] som 1905 grundade konsumentföreningen Svenska hem. Kring julen 2015 sändes den andra säsongen av serien, tredje säsongen sändes julen 2016.[3] En fjärde och sista säsong sändes under julen 2017.[4]

Fröken Frimans krig
GenreDrama, komedi
RegissörMikael Hellström
Harald Hamrell
ManusPernilla Oljelund
MedverkandeSissela Kyle
Sofia Ledarp
Frida Hallgren
Maria Kulle
Lena T Hansson
Allan Svensson
Ulla Skoog
MusikNiclas Frisk
Antal avsnitt12
Längd (per avsnitt)60 minuter
Antal säsonger4
LandSverige Sverige
SpråkSvenska
Produktion
ProducentMaria Nordenberg
InspelningsplatsStockholm
DistributörYleisradio (YLE)
Sändning
OriginalkanalSVT
Originalvisning20132017
Bildformat16:9 HD
Externa länkar
Officiell webbplats
IMDb  SFDb

Innehåll

HandlingRedigera

Dagmar Friman bestämmer sig i protest mot manssamhället och matfusket för att starta ett livsmedelskooperativ i regi av enbart kvinnor.[5] De manliga specerihandlarna i staden, i synnerhet Frithiof Johannesson, känner sig hotade och försöker stoppa företaget.[6]

Rollista i urvalRedigera

ProduktionRedigera

Serien är skriven av Pernilla Oljelund och bygger till viss del på boken Svenska Hem – en passionerad affär (2005) av Monika Björk och Eva Kaijser.[6] Boken trycktes i nyutgåva 2013 med titeln Svenska Hem – Den sanna historien om Fröken Frimans krig (Latona Ord & Ton).[6]

Fröken Frimans krig regisserades av Mikael Hellström och producerades av Maria Nordenberg. Serien fotades huvudsakligen av Jan Jonaeus, med extrafoto av Stefan Kullänger. Den klipptes av Patrick Austen med förklippning av Gustaf Öström. Musiken komponerades av Niclas Frisk.[6]

Serien har sålts till Iran, Mexiko och Slovenien.[7]

Avvikelser från verklighetenRedigera

I Sveriges Radios program Vetenskapsradion Historia (sänt 8 maj 2014) menar historikern Anita du Rietz att serien skapar en felaktig bild av kvinnors situation vid sekelskiftet samt Anna Whitlocks gärning.[8] Enligt du Rietz var kvinnligt företagande mycket vanligt innan hemmafruns intåg under 1900-talet och hon menar att serien har anpassats till dagens fördomar om hur samhället såg ut då och ett försök att ställa dåtiden mot dagens samhälle.[8]

Ännu ett sätt på vilket serien har anpassats till dagens tittare kan ses i orsaken till att konsumentföreningen startades. Enligt du Rietz finns det inget som stöder att Anna Whitlock ville vända sig mot ett eventuellt matfusk, utan det handlade bara om att starta ett kvinnokooperativ.[8] Likaså handlade övriga grossisters försök att stoppa Svenska hem i serien i själva verket om att kooperationen redan från början var väldigt stark. Konkurrenterna var därför oroliga och det med rätta, eftersom Svenska hem snart dominerade inom kooperationen i Stockholm.[8]

Personer i produktionen har svarat kritiken med att påpeka att dramaserien inte är en dokumentärt verk utan ett fiktionsdrama. I intervjuer inför 2:a och 3:e säsongen har manusförfattaren Pernilla Oljelund sagt;

– Den yttre historien i den första säsongen, om det kvinnliga livsmedelskooperativet som blev bojkottat, är inspirerad av verkliga händelser. Men figurerna i serien och deras egna historier är påhittade. Och från den andra säsongen går även den yttre handlingen ifrån vad som hände på det verkliga kooperativet Svenska Hem.[9]

– Serien handlar ju om kvinnorörelsen och historiska fakta i bakgrunden stämmer. Masspetitionen som är med i säsong två fanns. Men Svenska Hem hade inga hemliga möten i butiken eller blev motarbetade om namninsamlingar som i serien. Och prostitutionslagarna i tredje säsongen var i högsta grad verkliga och en stötesten inom kvinnorörelsen. Men riksdagsmannen och flickan är påhittade, liksom allt omkring Svenska Hems engagemang i frågan. [9]

– Den här fantastiska boken [Svenska Hem – en passionerad affär] finns om man är intresserad av verkligheten och det finns väldigt, väldigt mycket intressanta skildringar att tillgå om man vill veta. Men det här är en dramaserie, säger manusförfattaren och idéskaparen till serien Pernilla Oljelund.[10]

Vidare på kritiken gällande karaktären Dagmar Friman och verklighetens Anna Whitlock;

– Dagmar Friman har saker gemensamma med henne men också mycket som är olikt.  Att se det som något slags porträtt blir missvisande. Inte minst mot Anna Whitlock, som hade en större gärning och ett annat privatliv än Dagmar i serien.[9]

– Det är en karaktärsdriven historia som både är inspirerad av det som har hänt, men också det som händer idag. Det är också därför vi inte har kallat Dagmar Friman för Anna Whitlock, för Anna Whitlock är definitivt en inspirationskälla eftersom hon startade verklighetens Svenska hem. Men vi har heller aldrig sagt att det här är ett porträtt av henne, säger Oljelund.[10]

ReferenserRedigera

  1. ^ TT (2015-12-21): "Fröken Friman krigar för rösträtt". sydsvenskan.se. Läst 24 november 2016.
  2. ^ http://www.svt.se/froken-frimans-krig/
  3. ^ ”Fröken Friman får en tredje säsong - Kyle i glädjevrål”. Sveriges Television. http://www.svt.se/froken-frimans-krig/froken-friman-far-en-tredje-sasong-kyle-i-gladjevral-1. Läst 26 augusti 2015. 
  4. ^ ”En fjärde säsong av "Fröken Frimans krig"”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4416&artikel=6846096. Läst 25 december 2017. 
  5. ^ ”Kvinnorna drev matkampen”. Sveriges Television. http://www.svt.se/froken-frimans-krig/svenska-hem-kvinnorna-drev-matkampen. Läst 1 januari 2014. 
  6. ^ [a b c d] Fröken Frimans krig. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?itemid=79260&type=MOVIE&iv=Basic&ref=/templates/SwedishFilmSearchResult.aspx?id%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dfr%C3%B6ken+frimans+krig%26type%3dMovieTitle%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 30 december 2013. 
  7. ^ ”Iran köper "Fröken Frimans krig"”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/article20595043.ab. Läst 26 augusti 2015. 
  8. ^ [a b c d] Hur Hedenhös blev bonde Vetenskapsradion Historia, Sveriges radio, 2014-05-08.
  9. ^ [a b c] Sweden, Sveriges Television AB, Stockholm,. ”Okända sanningen bakom Fröken Frimans krig – skaparen om fakta och fiktion i SVT-serien” (på sv). svt.se. http://www.svt.se/froken-frimans-krig/okanda-sanningen-bakom-froken-frimans-krig-skaparen-om-fakta-och-fiktion-i-svt-serien/. Läst 29 januari 2017. 
  10. ^ [a b] Nyheter, SVT. ”Fröken Friman krigar vidare” (på sv). svt.se. http://www.svt.se/kultur/film/froken-friman-krigar-vidare. Läst 29 januari 2017. 

Externa länkarRedigera