Öppna huvudmenyn

Frändefors kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Frändefors församling i Karlstads stift. Kyrkan ligger centralt i samhället Frändefors intill Frändeforsån och E45. Nuvarande kyrka, som uppfördes åren 1797-1800, är den tredje i ordningen.

Frändefors kyrka
Kyrka
Exteriör 1979
Exteriör 1979
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Karlstads stift
Församling Frändefors församling
Koordinater 58°29′47.50″N 12°16′41.26″Ö / 58.4965278°N 12.2781278°Ö / 58.4965278; 12.2781278
Invigd 1800
Frändefors kyrka ext1.jpg

Innehåll

Tidigare kyrkobyggnadRedigera

Enligt uppgift har en äldre träkyrka legat norr om Frändeforsån där även en tidigare prästgård har legat. Nuvarande stenkyrka föregicks av en äldre, sannolikt medeltida, tegelkyrka som låg omkring 30 meter längre åt öster. Storlek och ålder på denna kyrkobyggnad är inte närmare känd. Vid en ombyggnad 1667 tillkom ett tresidigt kor i öster. 1706 förlängdes kyrkan åt väster då ett ansenligt kyrktorn uppfördes. 1741 försågs kyrkorummet med ett plant innertak av trä, som pryddes med målningar av Hans Georg Schüffner. Vid kyrkan fanns en murad sakristia av okänd ålder vilken omnämns vid mitten av 1700-talet. Vid slutet av 1700-talet var kyrkan så kraftigt förfallen att man beslöt sig för att riva den och bygga en ny.

Nuvarande kyrkobyggnadRedigera

Nuvarande enskeppiga salkyrka uppfördes 1797-1800 efter ritningar av arkitekt Thure Wennberg. En pådrivande kraft till kyrkbygget var dåvarande kyrkoherden och prosten Johan Gustaf Stenberg som ledde och övervakade byggnadsarbetena. Kyrkobyggnaden har en stomme av gråsten och består av rektangulärt långhus med tresidigt kor i öster och kyrktorn i väster. Öster om koret finns en vidbyggd sakristia. Samtliga byggnadskroppar är murade av gråsten och är belagda med puts, invändigt såväl som utvändigt. En ingång finns i väster genom tornet och ännu en ingång finns mitt på södra långsidan. Ingången vid södra sidan är något infälld i murlivet. Långhuset och sakristian har valmade mansardtak täckta med skiffer. Även om kyrkans yttre är typisk för det tidiga 1800-talets kyrkobyggande, har flera förändringar företagits. Fönsteröppningarna, som är stora och rundbågiga, fick sin nuvarande form 1872. Tornhuvens lanternin är i sin nuvarande form resultatet av en ombyggnad 1852. Lanterninen är klädd med brunmålad stående panel och kröns med ett kors på kula.

Kyrkorummet är ljust och har innerväggar som kröns av en profilerad taklist och ett ljusblått tunnvalv av trä. I långhusets västra del finns en läktare med framskjutet mittparti som är uppburen av åtta kolonner på höga postament. Under läktaren finns inrymt toalett och kapprum mot norr samt brudkammare mot söder. Koret i öster ligger två steg högre än övriga kyrkorummet. Interiörens strama klassicism förstärks av altaruppsats och predikstol, tillkomna under slutet av 1820-talet.

InventarierRedigera

 
Den medeltida dopfunten.
  • Dopfunt av täljsten från 1200-talet. Höjd 81 cm i två delar. Cuppan har upptill ornamentik i form av en bård i spetsfliksmönster. Strax ovanför nederkanten finns en enkel rundstav. Foten har en smal vulst med zig-zag ornament. Uttömningshål åt ena sidan. Skador finns genom åverkan och även sprickbildning, som har lagats.[1]
  • Predikstol och altaruppsats sattes upp 1829 efter ritningar av arkitekt Jacob Wilhelm Gerss.
  • Altartavlan är en oljemålning av konstnären Per Krafft den yngre och har motivet Kristi uppståndelse. Tavlan skänktes 1818 till kyrkan av Herlog Stenberg i Bolstad som var son till kyrkans tillskyndare prosten Johan Gustaf Stenberg.

OrglarRedigera

Huvudverk I Öververk II Pedal Koppel
Borduna 16´ Rörflöjt 8´ Subbas 16´ I/P
Principal 8´ Vox Retusa 8´ Principal 8´
Gedackt 8´ B/D Viola di Gamba 8´ Qvinta 6´
Fugara 8´ D Principal 4' Octava 4´
Octava 4' Flöjt 4' Basun 16'
Täckflöjt 4' Flauto piccolo 2'
Qvinta 3' Dolcian 8'
Octava 2'
Trumpet 8'

KororgelRedigera

Manual Pedal Koppel
Gedackt 8´ Subbas 16' Man/Ped
Principal 4'
Täckflöjt 4'
Valdflöjt 2'
Mixtur 3 kor
Crescendosvällare

OmgivningRedigera

200 meter söder om kyrkan ligger prästgården med en mangårdsbyggnad från 1901. Söder om kyrkan ligger ett vitputsat bårhus från 1950-talet. En rödfärgad ekonomi- och personalbyggnad är från 1980-talet. Vid kyrkogårdens norra sida ligger en förrådsbyggnad från 1929.

ReferenserRedigera

  1. ^ Hallbäck, Sven Axel (1959). Medeltida dopfuntar på Dal. Vänersborg: [Vänersborgs museum]. sid. 12. Libris 878817 

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera