Réunionfody[3] (Foudia delloni) är en utdöd fågel i familjen vävare inom ordningen tättingar.
| Réunionfody Status i världen: Utdöd [1] | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Vävare Ploceidae |
| Släkte | Foudia |
| Art | Réunionfody F. delloni |
| Vetenskapligt namn | |
| § † Foudia delloni | |
| Auktor | Cheke & Hume, 2008[2] |
Utbredning redigera
Réunionfodyn var endemisk för ön La Réunion i Maskarenerna. Fågelns existens finns omnämnd två gånger, dels i en reserapport av en viss Gabriel Dellon, dels av Dubois 1674.[4][5][2] Det finns inget bevarat typexemplar, men beskrevs ändå formellt 2008 som en ny art i boken "Lost Land of the Dodo".[2]
Utseende redigera
Fågeln var ungefär lika stor som en gråsparv. Hanen var i häckningsdräkt starkt rödfärgad på huvud, hals, strupe och vingundersidorna. Rygg och stjärt var bruna och buken blek. Honor och unga hanar var bruna med röd hals och röda vingar.[2]
Utdöende redigera
Réunionfodyn var en gång i tiden mycket vanlig och faktiskt ett skadedjur som förstörde skörden för jordbrukare.[2] Den sågs kort efter 1672. Fågeln dog troligen ut på grund av predation från införda råttor.[2]
Foudia bruante redigera
En fody som förekom på La Réunion kallades tidigare för Foudia bruante av Philipp Ludwig Statius Müller i verket Planches Enluminées från 1776.[2] Nu tros den vara en färgmorf av röd fody som infördes cirka 100 år efter att réunionfodyn nämndes första gången.[2]
Källor redigera
- R. E. Moreau: The ploceine weavers of the Indian Ocean islands. Journal of Ornithology. Volume 101, Numbers 1-2 / April 1960. pp. 29–49. Springer Berlin/Heidelberg, ISSN 0021-8375 (about Foudia bruante).
Noter redigera
- ^ Birdlife International 2018 Foudia delloni . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018-2. Läst 10 december 2018.
- ^ [a b c d e f g h] Anthony Cheke & Julian Hume (2008): Lost Land of the Dodo T. & A.D. Poyser. ISBN 0-7136-6544-0.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., läst 2016-02-10
- ^ Gabriel Dellon (1685): Relation d'un voyage des Indes orientales. Claude Barbin, Paris. 284 pp.
- ^ Sieur Dubois (1674): Les voyages faits par le Sieur D.B. aux îles Dauphine ou Madagascar et Bourbon. ou Mascareine ès années 1669, 1670, 1671 et 1672. Claude Barbin, Paris. 234 pp.
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.