Football League First Division 1991/1992 (på svenska ungefär Engelska ligan division 1) spelades 20 augusti 1991 till 2 maj 1992. Det var den sista säsongen av det ursprungliga ligasystem inför bildandet av FA Premier League säsongen 1992/1993. Serien var dramatisk och utvecklas till en kamp mellan två lag, Leeds United och Manchester United, som växlande om att inneha förstaplatsen i tabellen under säsongen. Avgörandet kom i den näst sista omgången då Leeds vann mot Sheffield United samtidigt som Manchester United förlorade mot Liverpool.

Football League First Division 1991/1992
NationEngland England
Datum20 augusti 1991 (1991-08-20)-2 maj 1992 (1992-05-02)
Säsong1991/1992
Nya lag för säsongenOldham Athletic
West Ham United
Sheffield Wednesday (via kval)
MästareLeeds United (3:e engelska titeln)
NedflyttadeLuton Town
Notts County
West Ham United
Champions LeagueLeeds United
CupvinnarcupenLiverpool
UefacupenManchester United
Sheffield Wednesday
Statistik
Spelade matcher462
Totalt antal mål1166 (2,5 per match)
Bästa målgörareIan Wright (Crystal Palace / Arsenal), 29 [1]
Största hemmavinstArsenalSheffield Wednesday 7–1 (15 feb 1992)
Största bortavinstSheffield WednesdayLeeds United 1–6 (12 jan 1992)

Därmed var Leeds ligamästare för tredje gången i klubbens historia, 18 år efter den senaste triumfen säsongen 1973/1974. Nyckelspelare i Leeds var Gordon Strachan, Gary McAllister, Gary Speed och Lee Chapman. I laget fanns dessutom i relativt okänd fransman Eric Cantona, som deltog under säsongens avslutande matcher.

Tvåa i serien blev Manchester United och Sheffield Wednesday slutade trea. Sist i tabellen kom Luton Town, Notts County och West Ham United som därmed blev nedflyttade.

Säsongssammanfattning redigera

Både Manchester United och Leeds inledde ligasäsongen starkt. Manchester United inledde med åtta vinster och två oavgjorde matcher i lagets tio inledande matcher och även Leeds var obesegrade efter tio matcher med fem vinster och fem oavgjorda. Efter den elfte ligaomgånden den 1 oktober ledde Manchester United ligan med sex poäng över Leeds trots att de hade en match mindre spelad. Därefter radade Leeds upp 15 matcher i följd utan förlúst och var i ledning av ligan med en poäng vid årsskiftet, men där Manchecster United spelat två färre matcher. Ligaledningen alternerade sedan mellan lagen. Lagen möttes dessutom i tredje omgången av FA-cupen med Leeds som hemmalag men där Manchester United segrade med 1-0. Under januari månad värvade Leeds dessutom Eric Cantona, en på den tiden relativt okänd fransman. Cantona tog tid att anpassa sig till spelet i Leeds och spelade enbart sex matcher från start men kom in som inhoppare i ytterligare nio och gjorde tre mål. Han blev snabbt en publikfavorit med sin spelskicklighet som gav Leeds en ny dímension i anfallsspelet.

I ligan fortsatte kampen mellan de två lagen där Manchester United länge hade övertaget och var favoriter att vinna. Men då Manchester United förlorade tre av sina fem avslutande matcher samtidigt som Leeds vann fyra av sina fem, så lyckades Leeds i de avslutande omgångarna gå förbi och vinna ligamästerskapet. Avgörandet kom i den näst sista omgången, den 26 april, då Leeds vann borta mot Sheffield United med 3-2 och Manchester United därefter förlorade sin match borta mot Liverpool med 0-2 några timmar senare.

Därmed var Leeds ligamästare för tredje gången i klubbens historia, 18 år efter klubbens senaste triumf säsongen 1973/1974. Nyckelspelare i Leeds var bland andra Gordon Strachan, Gary McAllister, David Batty, Gary Speed och Lee Chapman.

Leeds vann ligan på 82 poäng, fyra poäng före tvåan Manchester United och sju poäng före trean Sheffield Wednesday.

Sist i tabellen kom Luton Town på tjugonde plats med 42 poäng, följt av Notts County på tjugoförsta med 40 poäng och West Ham United på tjugoandra på 38 poäng, samtliga tre blev därmed nedflyttade. Nedflyttningskampen avgjordes definitivt i den sista omgången, Luton på tjugonde plats kunde undvika nedflytting om de vann sin avslutande match samtidigt som Coventry på nittonde plats förlorade sin. Bägge lagen förlorade dock sina matcher och Coventry blev därmed kvar i Division 1 medan Luton blev nedflyttande.

Sluttabell redigera

  Engelska ligamästare och kvalificerade till Champions League 1992/1993.
  Kvalificerade för Uefacupen 1992/1993.
  Kvalificerade för Cupvinnarcupen 1992/1993
  Nedflyttade till nya Division 1 1992/1993.

Sluttabell i Engelska ligan division 1 säsongen 1991/1992.[2][3]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Leeds United 42 22 16 4 74 37 +37 82
2 Manchester United 42 21 15 6 63 33 +30 78
3 Sheffield Wednesday 42 21 12 9 62 49 +13 75
4 Arsenal 42 19 15 8 81 47 +34 72
5 Manchester City 42 20 10 12 61 48 +13 70
6 Liverpool 42 16 16 10 47 40 +7 64
7 Aston Villa 42 17 9 16 48 44 +4 60
8 Nottingham Forest 42 16 11 15 60 58 +2 59
9 Sheffield United 42 16 9 17 65 63 +2 57
10 Crystal Palace 42 14 15 13 53 61 −8 57
11 Queens Park Rangers 42 12 18 12 48 47 +1 54
12 Everton 42 13 14 15 52 51 +1 53
13 Wimbledon 42 13 14 15 53 53 0 53
14 Chelsea 42 13 14 15 50 60 −10 53
15 Tottenham Hotspur 42 15 7 20 58 63 −5 52
16 Southampton 42 14 10 18 39 55 −16 52
17 Oldham Athletic 42 14 9 19 63 67 −4 51
18 Norwich City 42 11 12 19 47 63 −16 45
19 Coventry City 42 11 11 20 35 44 −9 44
20 Luton Town 42 10 12 20 38 71 −33 42
21 Notts County 42 10 10 22 40 62 −22 40
22 West Ham United 42 9 11 22 37 59 −22 38

Matchresultat redigera

Matchresultaten från Engelska ligan division 1 säsongen 1991/1992.[4]

  Hemma \ Borta   ARS ASV CHE COV CRY EVE LEE LIV LUT MCI MUN NCI NFO NCO OLD QPR SHU SHW SOU TOT WHU WIM
Arsenal 0–0 3–2 1–2 4–1 4–2 1–1 4–0 2–0 2–1 1–1 1–1 3–3 2–0 2–1 1–1 5–2 7–1 5–1 2–0 0–1 1–1
Aston Villa 3–1 3–1 2–0 0–1 0–0 1–4 1–0 4–0 3–1 0–1 1–0 3–1 1–0 1–0 0–1 1–1 0–1 2–1 0–0 3–1 2–1
Chelsea 1–1 2–0 0–1 1–1 2–2 0–1 2–2 4–1 1–1 1–3 0–3 1–0 2–2 4–2 2–1 1–2 0–3 1–1 2–0 2–1 2–2
Coventry City 0–1 1–0 0–1 1–2 0–1 0–0 0–0 5–0 0–1 0–0 0–0 0–2 1–0 1–1 2–2 3–1 0–0 2–0 1–2 1–0 0–1
Crystal Palace 1–4 0–0 0–0 0–1 2–0 1–0 1–0 1–1 1–1 1–3 3–4 0–0 1–0 0–0 2–2 2–1 1–1 1–0 1–2 2–3 3–2
Everton 3–1 0–2 2–1 3–0 2–2 1–1 1–1 1–1 1–2 0–0 1–1 1–1 1–0 2–1 0–0 0–2 0–1 0–1 3–1 4–0 2–0
Leeds United 2–2 0–0 3–0 2–0 1–1 1–0 1–0 2–0 3–0 1–1 1–0 1–0 3–0 1–0 2–0 4–3 1–1 3–3 1–1 0–0 5–1
Liverpool 2–0 1–1 1–2 1–0 1–2 3–1 0–0 2–1 2–2 2–0 2–1 2–0 4–0 2–1 1–0 2–1 1–1 0–0 2–1 1–0 2–3
Luton Town 1–0 2–0 0–0 1–0 3–2 0–1 4–0 2–1 4–0 0–0 2–1 2–1 2–0 1–2 2–2 3–2 0–1 0–1 1–0 2–0 0–0
Manchester City 1–0 2–0 0–0 1–0 3–2 0–1 4–0 2–1 4–0 0–0 2–1 2–1 2–0 1–2 2–2 3–2 0–1 0–1 1–0 2–0 0–0
Manchester United 1–1 1–0 1–1 4–0 2–0 1–0 1–1 0–0 5–0 1–1 3–0 1–2 2–0 1–0 1–4 2–0 1–1 1–0 3–1 2–1 0–0
Norwich City 1–3 2–1 0–1 3–2 3–3 4–3 2–2 3–0 1–0 0–0 1–3 0–0 0–1 1–2 0–1 2–2 1–0 2–1 0–1 2–1 1–1
Nottingham Forest 3–2 2–0 1–1 1–0 5–1 2–1 0–0 1–1 1–1 2–0 1–0 2–0 1–1 3–1 1–1 2–5 0–2 1–3 1–3 2–2 4–2
Notts County 0–1 0–0 2–0 1–0 2–3 0–0 2–4 1–2 2–1 1–3 1–1 2–2 0–4 2–0 0–1 1–3 2–1 1–0 0–2 3–0 1–1
Oldham Athletic 1–1 3–2 3–0 2–1 2–3 2–2 2–0 2–3 5–1 2–5 3–6 2–2 2–1 4–3 2–1 2–1 3–0 1–1 1–0 2–2 0–1
Queens Park Rangers 0–0 0–1 2–2 1–1 1–0 3–1 4–1 0–0 2–1 4–0 0–0 0–2 0–2 1–1 1–3 1–0 1–1 2–2 1–2 0–0 1–1
Sheffield United 1–1 2–0 0–1 0–3 1–1 2–1 2–3 2–0 1–1 4–2 1–2 1–0 4–2 1–3 2–0 0–0 2–0 0–2 2–0 1–1 0–0
Sheffield Wednesday 1–1 2–3 3–0 1–1 4–1 2–1 1–6 0–0 3–2 2–0 3–2 2–0 2–1 1–0 1–1 4–1 1–3 2–0 0–0 2–1 2–0
Southampton 0–4 1–1 1–0 0–0 1–0 1–2 0–4 1–1 2–1 0–3 0–1 0–0 0–1 1–1 1–0 2–1 2–4 0–1 2–3 1–0 1–0
Tottenham Hotspur 1–1 2–5 1–3 4–3 0–1 3–3 1–3 1–2 4–1 0–1 1–2 3–0 1–2 2–1 0–0 2–0 0–1 0–2 1–2 3–0 3–2
West Ham United 0–2 3–1 1–1 0–1 0–2 0–2 1–3 0–0 0–0 1–2 1–0 4–0 3–0 0–2 1–0 2–2 1–1 1–2 0–1 2–1 1–1
Wimbledon 1–3 2–0 1–2 1–1 1–1 0–0 0–0 0–0 3–0 2–1 1–2 3–1 3–0 2–0 2–1 0–1 3–0 2–1 0–1 3–5 2–0

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera