Förlorade tryckta böcker
Förlorade tryckta böcker är böcker som tryckts efter att boktryckarkonsten utvecklades, men där inget exemplar av boken har bevarats.[1] Förlorade handskrifter från antiken och medeltiden ingår inte i denna kategori.
Bevisning för att böcker förlorats redigera
Ett stort antal tryckta böcker finns bara bevarade i ett eller två exemplar.[1] Indirekt bevisning för omfattningen av det förlorade är statistiska beräkningar, där man utgår från att antalet förlorade böcker är större än antalet som finns i ett exemplar, som i sin tur är fler än de som finns i två exemplar, och så vidare.[1] Beräkningarna tyder på att tiotusentals verk och upplagor av verk från boktryckarkonstens första århundraden förlorats utan att något exemplar överlevt.[1]
Det finns även direkt bevisning för att ett stort antal tryckta böcker förlorats.[1] Omnämnanden och beskrivningar av böcker som senare förlorats finns i handskrifter (brev och dylikt), i tryckta skrifter, och i listor upprättade av boktryckare och av arkivarier, till och med av censorer som skrivit ned vilka titlar som skulle undertryckas.[1] Ibland är innehållet i förlorade tryckta böcker känt, hel eller delvis, därför att det gjorts avskrifter eller beskrivningar, eller för att nya upplagor som liknar den förlorade boken utgivits.[1]
Samma slag av förluster har drabbat tidningar, flygblad och accidenstryck.[1]
Betydelse för förståelsen av tidigare epoker redigera
Ett vanligt fenomen är att populära skrifter som trycktes i stora upplagor för masskonsumtion paradoxalt förlorats, medan böcker tryckta i små upplagor för speciella ändamål, till exempel ordböcker, bevarats i bibliotek.[1] Ett argument för att förlorade tryckta böcker och skrifter är ett viktigt forskningsområde är att det tryckta material som faktiskt använts i samhället ofta förlorats; för att forska om och förstå Europas historia är det nödvändigt att skaffa sig bästa möjliga uppfattning om den värld av trycksaker som förlorats.[1]
Lista över förlorade tryckta böcker och skrifter (urval) redigera
| Boktitel | Författare | Tryckår | Språk | Genre | Berömmelsegrund och andra anmärkningar |
|---|---|---|---|---|---|
| Suenska visor eller sånger[2] | Olaus Petri (troligen) | 1526 | äldre nysvenska | psalmer | Första svenska psalmboken. Tryckår och stavning av titel grundade på antaganden baserade på omnämnanden och andra omständigheter. Innehållet har med stor sannolikhet överlevt genom att tas med i senare psalmböcker. |
| Empiricus suecus[3] | Johan Copp | 1566 | latin | medicin | Sveriges första bok om medicin.[4] Dedikation och företal bevarat i manuskript. Tryckår grundat på omnämnande i brev. |
| De saturni lunâ, observatio nova[5] | Christiaan Huygens | 1656 | latin | astronomi | Första offentliggörande av Titans upptäckt. Texten är återgiven i Pierre Borels De vero telescopii inventore, ’s‑Gravenhage 1656. |
| Et tu Healy?[6] | James Joyce | 1891 | engelska | elegisk poesi | James Joyces första tryckta verk. Trycktes av James Joyces fader John Joyce, troligen på ett stort ark snarare än i häftesform. |
Lista över fragmentarisk bevarade tryckta böcker (urval) redigera
| Boktitel | Författare | Tryckår | Språk | Genre | Berömmelsegrund och anmärkningar |
|---|---|---|---|---|---|
| ”Wanradts och Koells estniska katekes” (”Wanradti ja Koelli katekismus”)[7] | Simon Wanradt och Johann Koell | 1535 | estniska och lågtyska | luthersk katekes | Första estniska boken. Fragment har bevarats. Originaltiteln är okänd. |
Referenser redigera
- ^ [a b c d e f g h i j] Andrew Pettegree: ”The Legion of the Lost. Recovering the Lost Books of Early Modern Europe”. Bokkapitel i Flavia Bruni och Andrew Pettegree (redaktörer) Lost Books. Reconstructing the Print World of Pre-Industrial Europe. Leiden och Boston 2016. ISSN 1874-4834; ISBN 978-90-04-31181-7 (hardback); ISBN 978-90-04-31182-4 (e-book). Sidorna 1–30.
- ^ Henrik Schück, ”Våra älsta psalmböcker” i Samlaren, tolfte årgången, 1891, sidorna 5–17.
- ^ O. T. Hult. (1929). ”Johan Copp (Cop, Kopp, Koop)”. Svenskt biografiskt lexikon. https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=14951. Läst 10 januari 2020.
- ^ Henrik Schück (1915). ”Ur gamla anteckningar VI. Vårt äldsta medicinska arbete” (på svenska). Samlaren (Uppsala: Svenska litteratursällskapet) 36: sid. 206–212. https://runeberg.org/samlaren/1915/0214.html. Läst 14 januari 2020.
- ^ Klaas Hoogendoorn: Bibliography of the Exact Sciences in the Low Countries from ca. 1470 to the Golden Age (1700). Brill, Leiden Boston 2018. ISBN 978-90-04-29794-4. Sidan 509.
- ^ Nicholas Fargnoli och Michael Patrick Gillespie: James Joyce A to Z : The Essential Reference to Life and Work. Oxford University Press, New York och Oxford 1995. Sidorna 66–67.
- ^ ”Vanimatest eestikeelsetest tekstidest” (på estniska). Dorpats universitet. Arkiverad från originalet den 7 april 2018. https://web.archive.org/web/20180407122033/http://www.murre.ut.ee/vakkur/Korpused/Vanimad/info.htm#Kullamaa. Läst 14 januari 2020.