Förbundsdagsvalet i Tyskland 2017

Wikinews-artikel

Förbundsdagsvalet 2017 är ett val som ägde rum 24 september 2017 för att välja ledamöter till Förbundsdagen, Tysklands federala parlament. Efter utdragna förhandlingar valde den nya Förbundsdagen Angela Merkel till förbundskansler. Detta efter att kristdemokratiska CDU/CSU bildat kollation med Tysklands socialdemokratiska parti. Hon tillträdde som förbundskansler den 14 mars 2018.

Tyska förbundsdagsvalet 2017
Tyskland
← 2013 24 september 2017 (2017-09-24) 2021 →

Förbundsdagens 709 platser
  Första parti Andra parti Tredje parti
 
Ledare Angela Merkel Martin Schulz Alexander Gauland
& Alice Weidel
Parti CDU/CSU SPD AfD
Ledarens valkrets
Föregående val 311 mandat
(41,5 %)
193 mandat
(25,7 %)
0 mandat
(4,7 %)
Erhållna mandat 246 153 94
Mandatförändring 65 40 94
Röster 15 315 576 9 538 367 5 877 094
Andel 32,9% 20,5% 12,6%
Väljarströmmar 8,6 5,2 7,9

  Fjärde parti Femte parti Sjätte parti
 

Ledare Christian Lindner Dietmar Bartsch
& Sahra Wagenknecht
Katrin Göring‑Eckardt
& Cem Özdemir
Parti FDP Linke Grüne
Föregående val 0 mandat
(4,8 %)
64 mandat
(8,6 %)
63 mandat
(8,4 %)
Erhållna mandat 80 69 67
Mandatförändring 80 5 4
Röster 4 997 178 4 296 762 4 157 564
Andel 10,7% 9,2% 8,9%
Väljarströmmar 5,9 0,6 0,5

Regering före valet

Regeringen Merkel III
CDU/CSU

Regering efter valet

Regeringen Merkel IV
CDU/CSU

Bakgrund

redigera

I det föregående valet 2013 misslyckades den sittande regeringen – som bestod av de båda kristdemokratiska partierna Christlich Demokratische Union (CDU), dess bayerska systerparti Christlich-Soziale Union in Bayern (CSU) samt liberala Freie Demokratische Partei (FDP) – att få egen majoritet i förbundsdagen. FDP kom inte över femprocent-spärren och förlorade sin representation i förbundsdagen, vilket aldrig tidigare inträffat i förbundsdagens historia. CDU/CSU däremot gjorde sitt bästa resultat sedan återföreningsvalet 1990, med 41,5 procent av rösterna och knappt 50 procent av platserna.[1] CDU/CSU lyckades för tredje gången bilda storkoalition med SPD och bildade regeringen Merkel III.

Inför valet ledde den sittande förbundskanslern Angela Merkels parti CDU/CSU (i tyska medier ofta benämnt som "Union") stort i opinionsmätningarna: det borgerliga CDU/CSU hade ett tvåsiffrigt övertag mot socialdemokratiska SPD, lett av Martin Schulz. Opinionsmätningarna visade också att det främlings- och islamfientliga partiet AfD fick stöd av väljarna. Detta innebar att för första gången sedan andra världskriget väntades ett parti med högerextrema strömningar att ta mandat i den tyska förbundsdagen.[2]

Opinionsundersökningar

redigera

I opinionsundersökningarna framgår bland annat att kristdemokratiska CDU/CSU låg över 40 procent i opinionen i de flesta mätningar fram till september 2014. Därefter låg de, fram till valet i september 2017, enligt undersökningarna, på 30-40 procent i opinionen.

 
I figuren visas opinionsundersökningar från september 2013 (föregående Förbundsstatsval) fram till valet i september 2017. Varje färg representerar ett politiskt parti.

Resultat

redigera
 
Största parti i Tysklands 299 valkretsar
  Kristdemokratiska unionen
  Socialdemokratiska partiet
  Vänstern
  Alternativ för Tyskland
  De Gröna

Valet avser partiröster. Partier med mer än 100 000 röster har redovisats.

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
Antal % Antal +/-
  Kristdemokratiska unionen 12 445 832 26,8 200 -55
  Socialdemokratiska partiet 9 538 367 20,5 153 -40
  Alternativ för Tyskland 5 877 094 12,6 94 +94
  Fria demokratiska partiet 4 997 178 10,7 80 +80
  Vänstern 4 296 762 9,2 69 +5
  De gröna 4 157 564 8,9 67 +4
  Kristligt sociala unionen 2 869 744 6,2 46 -10
  Fria väljare 463 052 1,0 0 0
  Partiet 452 922 1,0 0 0
  Djurskyddspartiet 452 922 0,8 0 0
  Nationaldemokraterna 176 020 0,4 0 0
  Piratpartiet 173 476 0,4 0 0
  Ekologiskt-demokratiska partiet 144 809 0,3 0 0
  Övriga partier 539 408 1,2 0 0
Antal giltiga röster 46 515 492 100 709 +78
Ogiltiga röster 460 849
Totalt 46 976 341

Källa: Tyska valmyndigheten (engelskspråkig sida)

I valet backade de regerande partierna CDU, SPD och CSU stort. CDU gjorde sitt sämsta val sedan 1949 och SPD gjorde sitt sämsta val sedan 1933. AfD gjorde ett bra val och kom för första gången in i förbundsdagen. AfD blev Tysklands tredje största parti, andra största parti i det som brukade vara Östtyskland. Valets andra stora vinnare blev FDP som kom tillbaka till förbundsdagen efter att ha åkt ut i det förra valet. Övriga förändringar vid valet var marginella.

Regionala resultat

redigera
Förbundsland[3] — Resultat i % CDU/CSU SPD AfD FDP LINKE GRÜNE Övriga
partier
  Baden-Württemberg 34,4 16,4 12,2 12,7 6,4 13,5 4,5
  Bayern 38,8 15,3 12,4 10,2 6,1 9,8 7,5
  Berlin 22,7 17,9 12,0 8,9 18,8 12,6 7,0
  Brandenburg 26,7 17,6 20,2 7,1 17,2 5,0 6,3
  Bremen 25,0 26,3 10,0 9,3 13,5 11,0 4,3
  Hamburg 27,2 23,5 7,8 10,8 12,2 13,9 4,5
  Hessen 30,9 23,5 11,9 11,6 8,1 9,7 4,4
  Mecklenburg-Vorpommern 33,1 15,1 18,6 6,2 17,8 4,3 4,9
  Niedersachsen 34,9 27,4 9,1 9,3 6,9 8,7 3,6
  Nordrhein-Westfalen 32,6 26,0 9,4 13,1 7,5 7,6 3,8
  Rheinland-Pfalz 35,9 24,2 11,2 10,4 6,8 7,6 3,9
  Saarland 32,4 27,2 10,1 7,6 12,9 6,0 3,9
  Sachsen 26,9 10,5 27,0 8,2 16,1 4,6 6,7
  Sachsen-Anhalt 30,3 15,2 19,6 7,8 17,8 3,7 5,7
  Schleswig-Holstein 34,0 23,3 8,2 12,6 7,3 12,0 2,7
  Thüringen 28,8 13,2 22,7 7,8 16,9 4,1 6,5

Regeringsbildning

redigera

Kristdemokratiska CDU/CSU, under ledning av Angela Merkel, har som klart största parti av talmannen givits uppgiften att bilda regering. Det näst största partiet, Socialdemokratiska SPD, har dock genom partiledaren Manuela Schwesig gjort klart att de inte vill ingå i en storkoalition med CDU/CSU igen, med hänvisning till partiets tillbakagång under koalitionsåren.[4] Förhandlingar mellan CDU/CSU och FDP respektive De Gröna pågår.

Se även

redigera

Externa länkar

redigera

Referenser

redigera