Wikipedia

Föräldraalienation

medvetet eller omedvetet främmandegöra den andra föräldern genom att skapa främlingskap mellan ett barn och en av föräldrarna

Föräldraalienation eller FA (parental alienation, PA) innebär att ett barn, ofta i samband med konflikt mellan föräldrarna/vårdnadshavarna, tar avstånd från eller helt avvisar den ena av dem, som det tidigare har haft en fungerande relation till, utan att det finns några faktiska grunder för avvisandet, som beror på den andra förälderns (alienatorns) påverkan på barnet.[1]

Föräldraalienation
Klassifikation och externa resurser

Föräldraalienation (där det saknas faktiska grunder för ett avvisande) och berättigade avståndstaganden (där sådana, faktiska grunder finns) är olika saker. Professionella, inom t ex socialtjänst, barnpsykiatri och rättsväsende, måste ha kunskap om och redskap för att kunna identifiera och särskilja föräldraalienation och berättigade avståndstaganden, om drabbade barn och familjer ska kunna få hjälp.[2]

Föräldraalienation är ett sammansatt socialt fenomen med vittgående effekter på familjens hälsa, barns biosociala utveckling och föräldrars livskvalitet som studeras tvärvetenskapligt ur flera ämnesperspektiv, inom rättspsykiatri, neuropsykiatri, psykologi, juridik, sociologi och med relevans för socialpolitik.[3] Begreppet föräldraalienation är alltid könsneutralt, men det används ibland med olika innebörd som sociologiskt, rättsligt eller medicinskt begrepp.

Kunskapsläget redigera

Det finns kunskap om föräldraalienation, både forskning och välunderbyggd klinisk erfarenhet.[4] Det finns en universitetsbaserad databas med över tusen poster, som innehåller både kvalitativ och kvantitativ forskning.[5] Det finns systematiska översikter som fastslår kunskap.[6]

Föräldraalienation är psykisk barnmisshandel, där alienerade barn löper risker på både kort och lång sikt.[7]

Exempel på föräldraalienation är dokumenterade lögner hos den ena föräldern i syfte att få barnen att ta avstånd ifrån den andra föräldern. Detta kan till exempel inbegripa att påstå att sexuella övergrepp eller våld har förekommit trots att varken barn, skola eller annan omgivning uppger att det faktiskt har skett eller att tecken på detta finns. Det kan även inbegripa psykisk misshandel av barnet genom att för barnet berätta hur den andra föräldern inte älskar hen eller vill ha hen hos sig.[8]

Beskrivningar av det som i dag kallas föräldraalienation återfinns i den psykologiska och/eller psykiatriska litteraturen från och med 1940-talet. Andra namn på det som i dag oftast och av flest kallas för föräldraalienation är till exempel Parental Alienation Disorder, PAD, och Parental Alienation Syndrome, PAS.[9] De olika begreppen används idag parallellt även om de flesta professionella förefaller förespråka begreppet föräldraalienation.[10]

Vårdnadstvister redigera

Det finns en stark koppling mellan föräldraalienation och vårdnadstvister.[11][12]

Svenska myndigheternas arbeta med frågan redigera

I dagsläget saknas det metodstöd, utredningar, rapporter och statistik från Socialstyrelsen inom området eftersom de inte haft i uppdrag att arbeta med frågan av socialdepartementet.[13]

Påverkan på barnet redigera

I en studie med ungdomar i Sogn og Fjordane i Norge har det även visats att de som upplever att förlora kontakten med ena föräldern (gäller nästan uteslutande fäder), rapporterar om kraftig ökning av depressiva besvär, ångestsymtom och kroppsliga hälsobesvär.[14] Om barnet förlorar kontakten med en eller båda föräldrarna, utan att allvarliga brister och missförhållanden påvisas genom en saklig och opartisk och rättssäker utredning, betraktas detta som grovt traumatiskt övergrepp.[15]

Kontroverser redigera

Föräldraalienation har varit och är delvis fortfarande ett kontroversiellt begrepp. Synen på vad som är omtvistat skiljer sig åt mellan den professionella och den ickeprofessionella arenan. Meningsskiljaktigheterna bland de professionella har bland annat rört hur alienation ska definieras och om det är/bör vara ett medicinskt syndrom (PAS) eller inte (PA). Idag råder dock en stark önskan om samsyn.[16][17]

Debatten på lekmannaarenan utgår från frågan om könsroller och uppvisar starkt polariserade förhållningssätt.[18][19]

Fenomenet har kommit att inta en viktig punkt i krav som framställts av organisationer för mäns och pappors rättigheter. I gengäld har feministiska företrädare kritiserat förekomsten av föräldralienation i form av det tidigare använda begreppet Parentalt alienationssyndrom.[19]

Vidare läsning redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Se t ex Baker, Amy J. L. och Fine, Paul R., Surviving Parental Alienation: A Journey of Hope and Healing, Rowman & Littlefield Publishers, Lanham MD 2014, s. 5 samt Baker, Amy J. L. och Sauber, S. Richard (red.), Working with Alienated Children and Families: A Clinical Guidebook, Routledge, New York NY 2013, s. wii och 1 samt Fidler, Barbara Jo, Bala, Nicholas och Saini, Michael A., Children Who Resist Postseparation Parental Contact: A Differential Approach for Legal and mental Health Professionals, Oxford University Press, New York NY 2013, s. xii samt Lorandos, Demosthenes, Bernet, William och Sauber, S. Richard (red.), Parental Alienation: The Handbook for Mental Health and Legal Professionals, Charles C Thomas, Springfield IL 2013, s. 5.
  2. ^ Se tex Baker, Amy J. L. och Sauber, S. Richard (red.), Working with Alienated Children and Families: A Clinical Guidebook, Routledge, New York NY 2013, s. 2 och 8-46 samt Bernet, W., Gregory, N., Reay, K.M., och Rohner, R.P, ”An Objective Measure of Splitting in Parental Alienation: The Parental Acceptance-Rejection Questionnare”, Journal of Forensic Sciences, August 2017, s. 1-8 samt Fidler, Barbara Jo, Bala, Nicholas och Saini, Michael A., Children Who Resist Postseparation Parental Contact: A Differential Approach for Legal and mental Health Professionals, Oxford University Press, New York NY 2013, s. 30-38 samt Woodall, Karen och Woodall, Nick, Understanding Parental Alienation: Learning to Cope, Helping to Heal, Charles C Thomas, Springfield IL 2017, s. 27-30.
  3. ^ Robert Christopher Barden (2002) Building Multi-Disciplinary Legal-Scientific Teams in PAS and Child Custody Cases, i: The Parental Alienation Syndrome (PAS) - An Interdisciplinary Challenge for Professionals Involved in Divorce, International Conference, Frankfurt (Main), 18.-19. October 2002, sidorna 373-381.
  4. ^ Se t ex Fidler, Barbara Jo, Bala, Nicholas och Saini, Michael A., Children Who Resist Postseparation Parental Contact: A Differential Approach for Legal and mental Health Professionals, Oxford University Press, New York NY 2013, s. xiii-xiv samt 266-268 samt Harman, Jennifer Jill och Biringen, Zeynep, Parents Acting Badly: How Institutions and Societies Promote the Alienation of Children from Their Loving Families, The Colorado Parental Alienation Project, LLC, Fort Collins CO, 2016, s. 26-43.
  5. ^ Parental Alienation Database vid Vanderbilt University Medical Center: mc.vanderbilt.edu/pasg/.
  6. ^ Se t.ex. Kate Templer, Mandy Matthewson, Janet Haines och Georgina Cox´ ”Recommendations for best practice in response to parental alienation: findings from a systematic review” i Journal of Family Therapy, 2017, 39:1, s. 103–122 eller Alberto Siracusano, Ylenia Barone, Giulia Lisi och Cinzia Niolus ”Parental alienation syndrome or alienating parental relational behaviour disorder: A critical overview” i Journal of Psychopathology, 2015, 21, s. 231–238.
  7. ^ Se t ex von Boch-Galhau, Wilfrid, Parental Alienation and Parental Alienation Syndrome/Disorder: A serious form of psychological child abuse – with case examples – , översättning Guy Knight-Jones, Verlag für Wissenschaft und Bildung, Berlin 2013, s. 27 samt Fidler, Barbara Jo, Bala, Nicholas och Saini, Michael A., Children Who Resist Postseparation Parental Contact: A Differential Approach for Legal and mental Health Professionals, Oxford University Press, New York NY 2013, s. 75, 99-100 och 252 samt Gottlieb, Linda J., The Parental Alienation Syndrome: A Family Therapy and Colloborative Systems Approach to Amelioration, Charles C Thomas, Springfield IL 2012, s. ix samt Warshak, Richard A., Divorce Poison: How to Protect Your Family from Bad-mouthing and Brainwashing, Harper Collins Publishers, New York NY 2010, s. 8 samt Woodall, Karen och Woodall, Nick, Understanding Parental Alienation: Learning to Cope, Helping to Heal, Charles C Thomas, Springfield IL 2017, s. 7-8, 35 och 41.
  8. ^ Dahlberg, Paula. ”Föräldralienering vs. ”föräldraalienering””. Vetenskap och Folkbildning. https://www.vof.se/wp-content/uploads/2020/06/4-Paula-Dahlberg_F%C3%B6r%C3%A4ldralienering-vs-f%C3%B6r%C3%A4ldraalienering.pdf. Läst 20 januari 2024. 
  9. ^ Se t ex Fidler, Barbara Jo, Bala, Nicholas och Saini, Michael A., Children Who Resist Postseparation Parental Contact: A Differential Approach for Legal and mental Health Professionals, Oxford University Press, New York NY 2013, s. 13-14 och 45 samt Lorandos, Demosthenes, Bernet, William och Sauber, S. Richard (red.), Parental Alienation: The Handbook for Mental Health and Legal Professionals, Charles C Thomas, Springfield IL 2013, s. 5-9 och 294.
  10. ^ Se t ex Bernet, W., Gregory, N., Reay, K.M., och Rohner, R.P, ”An Objective Measure of Splitting in Parental Alienation: The Parental Acceptance-Rejection Questionnare”, Journal of Forensic Sciences, August 2017, s. 1-8 samt Fidler, Barbara Jo, Bala, Nicholas och Saini, Michael A., Children Who Resist Postseparation Parental Contact: A Differential Approach for Legal and mental Health Professionals, Oxford University Press, New York NY 2013, s. 41-50.
  11. ^ Föräldraalienation, Wikidata Q124325314, https://vardnad.se/2021/10/foraldraalienation/ 
  12. ^ ”Barn som tvingas välja bort en förälder. Föräldraalienation i Sverige.”. 1 november 2023. https://www.nj.se/nyheter/foraldraalienation-i-sverige-aktuell-bok-i-ny-upplaga. Läst 20 januari 2024. ”Familjer där föräldraalienation förekommer utgör en delgrupp bland dem som befinner sig i svåra vårdnadstvister.” 
  13. ^ ”Handlingar om föräldraalienation”. 16 januari 2024. https://handlingar.se/request/handlingar_om_foraldraalienation#incoming-3584. Läst 20 januari 2024. ”Socialstyrelsen har inte/har inte haft några uppdrag som handlar om föräldraalienation. Socialstyrelsen har därför inte publierat några utredningar, handböcker, föreskrifter eller statistik om begreppet.” 
  14. ^ Simone Frizell Reiter; Stefán Hjörleifsson; Hans-Johan Breidablik; Eivind Meland (4 januari 2013). ”Impact of divorce and loss of parental contact on health complaints among adolescents.” (på engelska). Journal of Public Health 35 (2): sid. 278-285. doi:10.1093/PUBMED/FDS101. Wikidata Q50728962. ISSN 1741-3842. PMID 23292092. 
  15. ^ Eivind Meland (13 september 2016). ”När barn skadas med de bästa avsikterna” (på norskt bokmål). Journal of the Norwegian Medical Association. doi:10.4045/TIDSSKR.16.0500. Wikidata Q124324969. ISSN 0029-2001. https://tidsskriftet.no/2016/09/kommentar-og-debatt/nar-barn-skades-med-de-beste-hensikter. 
  16. ^ Se t ex Baker, Amy J. L. och Fine, Paul R., Surviving Parental Alienation: A Journey of Hope and Healing, Rowman & Littlefield Publishers, Lanham MD 2014, s. 5-6 samt Baker, Amy J. L. och Sauber, S. Richard (red.), Working with Alienated Children and Families: A Clinical Guidebook, Routledge, New York NY 2013, s. 1 samt Bernet William (red.), Parental alienation DSM-5, and ICD-11, Charles C Thomas, Springfield IL 2010 samt Bernet, W., Gregory, N., Reay, K.M., och Rohner, R.P, ”An Objective Measure of Splitting in Parental Alienation: The Parental Acceptance-Rejection Questionnare”, Journal of Forensic Sciences, August 2017, s. 1-8 samt Fidler, Barbara Jo, Bala, Nicholas och Saini, Michael A., Children Who Resist Postseparation Parental Contact: A Differential Approach for Legal and mental Health Professionals, Oxford University Press, New York NY 2013, s. 41-50 samt Lorandos, Demosthenes, Bernet, William och Sauber, S. Richard (red.), Parental Alienation: The Handbook for Mental Health and Legal Professionals, Charles C Thomas, Springfield IL 2013, s. 26 och 291-292.
  17. ^ Huffington Post 21 september 2012: Parental Alienation Not A Mental Disorder, American Psychiatric Association Says, läst 17 juni 2014
  18. ^ Se t ex Baker, Amy J. L. och Fine, Paul R., Surviving Parental Alienation: A Journey of Hope and Healing, Rowman & Littlefield Publishers, Lanham MD 2014, s. 5-6 samt Fidler, Barbara Jo, Bala, Nicholas och Saini, Michael A., Children Who Resist Postseparation Parental Contact: A Differential Approach for Legal and mental Health Professionals, Oxford University Press, New York NY 2013, s. 2-4 och 41-49 samt Gottlieb, Linda J., The Parental Alienation Syndrome: A Family Therapy and Colloborative Systems Approach to Amelioration, Charles C Thomas, Springfield IL 2012, s. x samt Lorandos, Demosthenes, Bernet, William och Sauber, S. Richard (red.), Parental Alienation: The Handbook for Mental Health and Legal Professionals, Charles C Thomas, Springfield IL 2013, s. 26 samt Warshak, Richard A., Divorce Poison: How to Protect Your Family from Bad-mouthing and Brainwashing, Harper Collins Publishers, New York NY 2010, s. 231.
  19. ^ [a b] SvD Brännpunkt 10 november 2012:Barnets bästa har blivit det motsatta, läst 17 juni 2014

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Föräldraalienation&oldid=54370634”