Wikipedia

Psykisk misshandel

misshandel som riktar sig mot den andres självkänsla, eller som handlar om att beröva en människa en känsla av trygghet, socialt sammanhang, integritet eller andra mänskliga rättigheter

Psykisk misshandel eller psykiskt våld är misshandel som riktar sig mot andras självkänsla och handlar om att över tid beröva en människa en känsla av trygghet, socialt sammanhang, integritet eller andra grundläggande behov. Kärnan i psykisk misshandel är ett mönster av utsatthet och kan förekomma tillsammans med eller utan fysisk misshandel. Fysisk misshandel föregås av och vidmakthålls med hjälp av psykisk misshandel (normaliseringsprocessen). Forskning visar att den psykiska misshandeln är den första våldsyttring som visar sig i en relation och att denna är värst och mest oförutsägbar för offret.[1] Psykisk, liksom fysisk, misshandel är straffbart,[2] om det har en medicinsk effekt och kan bli en egen brottsrubricering i Sverige i närtid.[3][1] I Storbritannien är psykisk misshandel en egen brottsrubricering sedan 2015.[4]

Våld i nära relationer

Den här artikeln är en del i serien om våld i nära relationer:
Typer
Psykisk misshandel · Fysisk misshandel · Sexuellt våld · Materiellt våld · Ekonomiskt våld
Organisationer
Kvinnojour · Mansjour · Tjejjour · Nationellt centrum för kvinnofrid · Kvinnofridslinjen · Välj att sluta · Utväg Skaraborg
Övrigt
Istanbulkonventionen
Se även
Alla artiklar om våld i nära relationer

Till begreppet psykisk misshandel hör en rad kränkande (bland annat psykologisk manipulation, gränsmässiga överträdelser och övervakning), förolämpande (till exempel ryktesspridning) och nedvärderande beteenden (att behandla den utsatte som sämre än andra, förnedra eller förödmjuka).[1] Manipulativa beteenden påverkar den utsattes psykiska integritet genom att angripa hens tankegångar, attityder och beteenden genom list, vilseledande och förförande handlingar. Den som manipulerar kan få den utsatte att ta på sig det den som manipulerar själv är eller har gjort (projektion) och kan få den utsatte att underkasta sig genom orimlig kritik, anspelningar eller anklagelser i syfte att skada självkänslan. Förövaren använder sig ofta av manipulation, exempelvis gaslighting för att förvirra och få den som utsätts att tappa fotfästet, stanna kvar i relationen och binda sin verklighetsuppfattning till förövarens.[1]

Vid psykisk misshandel är det vanligt med försök att isolera personen från den egna familjen, vänner och ibland även arbete så att personen därmed blir ensam och som följd av detta socialt utsatt. Att visa tecken på aggressivitet, exempelvis genom hot om skadegörelse eller genom att slå sönder saker, räknas också som psykisk misshandel om det i detta finns ett outtalat hot (att till exempel skicka en såg till sin exfru behöver inte räknas som olaga hot för att ingå i begreppet psykisk misshandel). Andra vanliga tillvägagångssätt är förlöjliganden, otillbörlig kontroll såsom förföljelser, stalkning, att manipulera en person till att ändra sitt utseende, eller att gå bakom ryggen på personen för att sprida förtroenden, ljuga om personen, eller på annat sätt omöjliggöra sociala relationer, skapa otrygghet, ingjuta hjälplöshet och därmed skapa jagsvaghet. Hot eller våld som riktas mot närstående räknas också som psykisk misshandel.[1]

Barn, äldre, personer med hälsoproblem eller funktionsnedsättning samt HBTQ-personer och utlandsfödda kvinnor lyfts ofta fram som särskilt sårbara för att utsättas.[1] Den psykiska misshandeln kan definieras som en maktobalans som den misshandlande parten utnyttjar eller försöker skaffa sig. För att definieras som misshandel måste det också finnas ett uppsåt att skada eller förtrycka personen. Psykisk misshandel kan orsaka ångest, nedsatt självförtroende, depression och PTSD.[5][6][7]

Personer som lever tillsammans med någon med narcissistiska drag eller obehandlat narcissistiskt personlighetssyndrom kan utsättas för "narcissistisk misshandel", en speciell och svår form av psykisk misshandel.[8][9][10]

Jämför även hotbrott, olaga förföljelse och ofredande.

Conflict Tactics Scale (CTS2) redigera

I juridiska sammanhang har forskning från flera fält tagits in i bedömningen kring vad som räknas som psykisk misshandel.[1]

En anledning till att det ännu inte råder fullständig vetenskaplig konsensus om vad som skall räknas som psykisk misshandel ur ett medicinskt perspektiv är att det är ett så mångfacetterat begrepp (misshandeln kan ta otaliga uttryck) att det inte varit meningsfullt att fånga begreppet i en enkel formel.[1] En av de mest utbredda definitionerna är den som ingår i Conflict Tactics Scale (CTS), en manual som används i sociologiska studier för att kartlägga våld i partnerrelationer.[11] I den reviderade manualen CTS2 kategoriseras åtta typer av psykologiskt aggressiva beteenden: förolämpningar, skrik eller svordomar riktade mot partnern, att storma ut ur rummet, att hota eller kasta något på partnern eller i dennes riktning, att skada partnerns ägodelar, glåpord såsom "ful" eller "tjock", att göra något för att trotsa partnerns vilja eller att anklaga denne för att vara en dålig sängpartner. I den reviderade manualen byttes kategorin "verbal aggression" ut till förmån för "psykologisk aggression" då psykisk misshandel inte behöver involvera ord. CTS2 är begränsad till att huvudsakligen röra parrelationer.[11]

Historia redigera

Redan 1953 lade den dåvarande Straffrättskommittén fram ett förslag på brottsbalk där "själslig terror" mot kvinnor framhölls som ett särskilt problem. Förslaget ledde inte till en egen brottsrubricering men har lyfts fram som ett tidigt försök att sätta ord på psykisk misshandel.[12]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d e f g h] Justitiedepartementet (2022). Straffansvar för psykiskt våld. ISBN 978-91-525-0447-5. Fulltext: https://www.regeringen.se/contentassets/c0aef5057df6437c9e57e5daa1805bde/straffansvar-for-psykiskt-vald-ds-202218.pdf
  2. ^ Se Brottsbalken 3 kap 5§ samt kommentarer på lagen.nu.
  3. ^ Se http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Fragor-och-anmalningar/Interpellationer/kvinnomisshandel_GN101/
  4. ^ ”"Serious Crime Act 2015". Act of 2015. UK Parliament.”. https://www.legislation.gov.uk/ukpga/2015/9/section/76/enacted. Läst 4 februari 2024. 
  5. ^ Dutton, Donald G. (Summer 1994). "Patriarchy and wife assault: the ecological fallacy". Violence & Victims. 9 (2): 167–182. doi:10.1891/0886-6708.9.2.167. PMID 7696196. S2CID 35155731.
  6. ^ Dutton, Mary Ann; Goodman, Lisa A.; Bennett, Lauren (2000), "Court-involved battered women's responses to violence: the role of psychological, physical, and sexual abuse", in Maiuro, Roland D.; O'Leary, K. Daniel (eds.), Psychological abuse in violent domestic relations, New York: Springer Publishing Company, p. 197, ISBN 9780826111463. Preview.
  7. ^ Thompson, Anne E.; Kaplan, Carole A. (February 1996). "Childhood emotional abuse". The British Journal of Psychiatry. 168 (2): 143–148. doi:10.1192/bjp.168.2.143. PMID 8837902. S2CID 8520532.
  8. ^ Howard, Vickie (2019-08-03). ”Recognising Narcissistic Abuse and the Implications for Mental Health Nursing Practice” (på engelska). Issues in Mental Health Nursing 40 (8): sid. 644–654. doi:10.1080/01612840.2019.1590485. ISSN 0161-2840. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/01612840.2019.1590485. Läst 14 februari 2024. 
  9. ^ Marsden, Sally; Humphreys, Cathy; Hegarty, Kelsey (2021-01-23). ”Why Does He Do It? What Explanations Resonate During Counseling for Women in Understanding Their Partner’s Abuse?”. Journal of Interpersonal Violence 37 (13-14): sid. NP10758–NP10781. doi:10.1177/0886260521989850. ISSN 0886-2605. http://dx.doi.org/10.1177/0886260521989850. Läst 14 februari 2024. 
  10. ^ Green, Ava; Charles, Kathy (2019-04). ”Voicing the Victims of Narcissistic Partners: A Qualitative Analysis of Responses to Narcissistic Injury and Self-Esteem Regulation” (på engelska). SAGE Open 9 (2): sid. 215824401984669. doi:10.1177/2158244019846693. ISSN 2158-2440. Läst 14 februari 2024.
  11. ^ [a b] Straus, Murray A.; Douglas, Emily M. (October 2004). "A Short Form of the Revised Conflict Tactics Scales, and Typologies for Severity and Mutuality" (PDF). Violence and Victims. 19 (5): 507–20. doi:10.1891/088667004780927800. PMID 15844722. Archived from the original (PDF) on August 23, 2015. Retrieved May 20, 2014.
  12. ^ Ylva Haraldsdotter. ”Psykisk misshandel kan bli eget brott - Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) - Uppsala universitet”. www.nck.uu.se. https://www.nck.uu.se/kunskapsbanken/om-kunskapsbanken/kunskapsbankens-reportagearkiv/?tarContentId=1059780. Läst 14 mars 2024. 

Övriga källor redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Psykisk_misshandel&oldid=54589267”