Färgkod

klassificering symboliserad med olika kulörer
(Omdirigerad från Färgkoder)

Denna artikel behandlar hur färg används som kod för någonting. Koder som anger själva färgen behandlas i artikeln Färgsystem.

Färgkoder kan användas på många olika sätt. Det är i grunden fråga om klassificering av något. Man kan skilja mellan tre olika huvudgrupper:

  • Klassificering av någon egenskap, attribut
  • Indelning efter värde, variabel
  • Märkning för att visa funktion

Hur dessa märkningar anbringas på komponenterna i form av olika antal prickar och breda eller smala ringar etc och tolkningen av detta är en hel vetenskap.

Elektriska komponenter redigera

Tabellen nedan visar internationell färgstandard för att indikera siffervärden. Serien går från svart till vitt via spektralfärger i samma ordning som i regnbågen. De två följande kolumnerna anger förkortad kod för beskrivning av färgen i text, till exempel på monokroma ritningar. Om toleransmärkning saknas avses 20 %.

# Färg Svenska Engelska Tolerans (%) Kommentar Minnesramsa för att komma ihåg lättare Bilder till minnesramsa
0 Svart SV BK Svarta troll är noll.
 
Noll troll
 
Brunbjörn
 
Röda läppar
 
Tre apelsiner
 
Gult hus
 
Gröna fingrar
 
Blås-sextett










VIOLETT


 
Grå råtta
 
Vit katt
1 Brun BR BR En brun björn.
2 Röd RD Två röda läppar.
3 Orange OR OR Tre orange apelsiner.
4 Gul GU YE Det gula huset har fyra hörn.
5 Grön GN GN Fem gröna fingrar.
6 Blå BL BU Blås-sextett.
7 Violett VL VL Violett har sju bokstäver.
8 Grå GY Grå råtta rimmar på åtta.
9 Vit VT WT Vita katter har nio liv.
Silver 10 (Om använt som fjärde band)
0,1 Silver (Om använt som tredje band)
Guld   5 (Om använt som fjärde band)
0,01 Guld (Om använt som tredje band)
Skär Högprecision (≤ 2 %)

Det finns flera metoder att uttrycka en komponents värde med fler än en siffra:

  • Vid ett äldre system anger komponentens grundfärg den första siffran, färg runt om komponentens ena ände den andra siffran, och slutligen en färgprick nära komponentens mitt det antal nollor, som ska fogas till de två första siffrorna. Exempel: Ett motstånd med grundfärg gul, bandfärg violett, prickfärg orange har värdet 47 000 ohm = 47 kiloohm. Om motståndet är helt brunt utan att andra färger syns, ska det tolkas som brunt band och brun prick på brun grundfärg, d.v.s. 110 Ω.
  • Vid ett nyare system har grundfärgen ingen betydelse, men det finns 3 eller flera band asymmetriskt anbringade på komponenten. Med bandänden till vänster avläses siffrorna från vänster till höger. Exempel: Om färgerna på ett motstånd är från vänster röd, röd, gul ska detta tolkas som 220 000 Ω = 220 kΩ. För kondensatorer underförstås alltid att avläst värde avser pikofarad, d.v.s. 10–12 farad. Om ett fjärde band är silver eller guld avser det procentuell tolerans. Om fjärde bandet är något annat än silver eller guld är det fråga om en komponent med snävare angivet värde, där de 3 första banden anger värdets 3 första siffror, och det fjärde bandet antalet nollor, som ska fogas till de tre första. Exempel: Färgerna på ett motstånd är från vänster brun, röd, violett, orange; värdet är 127 kΩ.
  • Ovanstående ska ses om exempel. Det finns ett flertal andra varianter med en mängd prickar på rad i en viss ordning. Tolkning av detta är en hel vetenskap, och för detta hänvisas till special-litteratur.
  • På antika komponenter (äldre än början på 1900-talet) kan det förekomma ett H, som ska tolkas som hundra och ett T, som ska tolkas som tusen.

Funktion redigera

  • För färgen på ledningsparter i kablar som ska anslutas till någon form av anslutningslist eller till stift i ett mångpoligt kontaktdon eller dylikt gäller att svart ledare ansluts till kontaktpunkt (stift, hylsa etc) nr 0, brun till kontaktpunkt 1, röd till kontaktpunkt 2 etc.
    När antalet kontaktpunkter är större än 9 tar man en ledning med en viss grundfärg och förser den med en längsgående rand i avvikande färg. Numreringen blir på följande sätt:
Grundfärg brun Grundfärg röd
Tilläggsfärg Sifferbetydelse Tilläggsfärg Sifferbetydelse
Brun 21
Röd 12
Orange 13 Orange 23
Gul 14 Gul 24
Grön 15 Grön 25
Blå 16 Blå 26
Violett 17 Violett 27
Grå 18 Grå 28
Vit 19 Vit 29
O.s.v..
  • För L M Ericsson-produkter betyder "zebra-randig" ledning röd–vit–röd–vit… + (plus) och blå–vit–blå–vit… (minus).
  • För rörbestyckade apparater betyder de olika färgerna detta:
Svart Jord, skärm, apparatstomme
Brun Glödström
Röd Anod (+)
Orange Skärmgaller (+)
Gul
Grön Styrgaller
Blå
Violett Negativ spänningsmatning
Grå Växelströmsmatning
Vit Styrledning, t e till relä
  • För transistorbestyckade apparater gäller motsvarande i tillämpliga delar, d.v.s. transistorns bas motsvarar rörets styrgaller o.s.v..

Färgkoder på kablar i lågspänningsanläggningar redigera

Standard för färgkoder på kablar i lågspänningsanläggningar (exempelvis elinstallationer 230V i hemmet) är:

Färg Beskrivning
Röd Gammal jordstandard, men kan även vara tändtråd i installationer före 1970-talet och bör undvikas.[1][2]
Grön/Gul Får inte vara något annat än skyddsjord.[1][2]
Grön/Gul med blå tejp PEN-ledare (kombinerad nolla och jord).[2]
Blå Nolla ska vara blå[2], eller nummermärkt med blå markering i båda ändar.[källa behövs] Tändtråd tillåts vara blå i utanpåliggande installationer mellan kopplingsdosa och omkopplare om ingen nolla behövs.[1]
Brun I första hand fas ett.[2] Kan dock vara tändtråd i installationer gjorda 1970-2002.[1]
Svart I första hand tändtråd[källa behövs] eller fas två.[2] Kan dock vara nolla i installationer gjorda före 1970.[1]
Gul Tändtråd.[källa behövs] Får ej användas då den kan förväxlas med grön/gul.[1][a]
Vit Tändtråd, men även fas i installationer före 1970-talet.[1] Kan vara nolla i äldre installationer.[källa behövs]
Orange Tändtråd.[1] I skåp används orange för extern spänning som inte bryts av skåpets huvudbrytare.[källa behövs] Undvik orange som tändtråd inne i skåp t.ex. från intervallur ("timers").[källa behövs]
Violett Tändtråd.[källa behövs]
Grå Tändtråd[1] eller fas tre.[2]
Grön Tändtråd.[källa behövs] Får ej användas då den kan förväxlas med grön/gul.[1][a]

Årsmärke vid bilbesiktning redigera

Gul Grön Röd Blå Lila
1974 1975 1976[b] 1977 1978
1979 1980 1981 1982
1983 1984 1985 1986
1987 1988 1989 1990
1991 1992 1993 1994
1995 1996 1997 1998
1999 2000 2001 2002
2003 2004 2005 2006
2007 2008 2009 2010

Från 2011 och senare används ej längre årsmärken med färgkod.

Färgkoder för återvinning redigera

Olika kodsystem är i bruk, det här verkar vara det vanligaste för hushållsavfall, kompletterat med Förpacknings & Tidningsinsamlingens system, som enbart inriktar sig på en del avfallstyper. Även kompletterat med San Sacs system.

Färg Avfall Förpacknings & Tidningsinsamlingen San Sac
Blå Papper Pappersförpackningar, tidningar Tidningar, papper, wellpapp
Grå Metall Metallförpackningar Metall/skrot
Vit Plast Glas, ofärgat Textilier, grovsopor, deponi
Grön Glas Glas, färgat Glas
Gul Textil
Orange Brandfarligt Plastförpackningar Brännbart, trä, plast
Röd Miljöfarligt Farligt avfall, batterier
Brun Komposterbart Matavfall, trädgårdsavfall
Lila Ljuskällor, vitvaror, elektronik

Färgkoder för säkringar redigera

Diazedsäkringar redigera

Storlekar:

  • 4 A gänga I
  • 6 A … 25 A gänga II
  • 35 A och 50 A gänga III, vanligen som servissäkringar
Färg Strömstyrka
Skär 2 A Kan förekomma även i gänga II
Brun 4 A Föråldrat. Förr vanligt i 220 V-anläggningar
Grön 6 A
Röd 10 A
Svart 13 A Ny från 2008. Passar i 10 A bottenkontakt
Grå 16 A Förr 15 A
Blå 20 A
Gul 25 A
Svart 32, 35 och 40 A
Vit 50 A
Kopparfärgad 63 A

Fordonssäkringar redigera

 
Bilsäkringar av knivtyp.
 
Porslinssäkringar.

Knivtyp redigera

Dessa förekommer i tre storlekar; den största i äldre fordon. I nyare fordon någon av de mindre typerna. Ett krav för denna typ av säkring är att det ofrånkomliga spänningsfallet ska vara så lågt som möjligt.

Säkringarna sitter ganska hårt fast i sina hållare och tätt tillsammans, varför det är svårt att med fingrarna dra ut dem. Ett litet hjälpverktyg för bekväm utdragning finns ofta inlagt i säkringslådan.

Färg Strömstyrka
Svart 1 A
Grå 2 A
Violett 3 A
Rosa 4 A
Ljusbrun (beige)
eller orange
5 A
Mörkbrun 7,5 A
Röd 10 A
Blå 15 A
Gul 20 A
Vit eller ofärgad
(transparent)
25 A
Grön 30 A
Orange 40 A
Röd 50 A
Blå 60 A

Porslinssäkringar redigera

I veteranfordon förekommer cylindriska porslinssäkringar med koniska metallhylsor på ändarna. En säkringstråd utanpå porslinet förenar ändhylsorna. Säkringens värde (amperetalet) anges med en upphöjd siffra i porslinet. Det vanligaste värdet är 8 A. Denna säkringstyp saknar standardiserad färgkod.

Hårdmetall redigera

Färgkoder för märkning av verktyg.[3] [4]

Färg Ståltyp Användningsområde

Grå F1 Särskilt slitstark och värmebeständig för finbearbetning av stål med höga skärhastigheter
Svart   S1 Mycket slitstark för fin- och grovbearbetning av stål
Vit   S2 Slitstarkt och segt för fin- och grovbearbetning av stål
Röd   S3 För bearbetning av mjukt stål
Grön   S4 Mycket seg och slitstark för bearbetning av stål. Segare men mindre slitstark än S2
Orange   S5 Utomordentligt seg för bearbetning av stål med mycket stora spånareor, låga skärhastigheter och ogynnsamma arbetsbetingelser
Grön-grå-grön       SU41
(Tidigare benämning S41)
För bearbetning av stål och gjutjärn med finfördelade slitande beståndsdelar, rostfritt stål
Röd-blå-röd       SU4 Som SU41, men segare
Blå   G1 Segare men mindre slitstark än H1 för grovbearbetning av gjutjärn, koppar, aluminium m m
Brun   G2 Mycket seg för bearbetning av trä och träskivor.
Även lämpligt för slagverktyg såsom bergborrar och verktyg för stenbearbetning
Brun-vit-brun       G3 Mycket seg för icke skärande bearbetning såsom stansning, stukning, pressning. Spånskärande för mjukt trä
Även lämpligt för slagverktyg såsom bergborrar och verktyg för stenbearbetning.
Gul   H1 Mycket slitstarkt och segt för fin- och grovbearbetning av gjutjärn, kopparlegeringar, aluminium, aluminiumlegeringar, glas, porslin, sten, pressmassor
Gul–svart–gul       H2 Mera slitstarkt men mindre segt än H1. För bearbetning av synnerligen hårt slitande pressmassor.
För finsvarvning och arborrning av hårt gjutjärn samt högt kisellegerat aluminium
Grön–gul–grön       H3 För bearbetning av mycket hårt gjutjärn

Färgkoder för ostar redigera

De flesta svenska osttillverkarna har samma färg på etiketterna för de vanligaste ostarna.

Ost Färg Tillverkare
Präst Svart Arla, Falbygdens Ost, Falköpings Mejeri, Ica, Kvibille, Norins, Norrmejerier, Skånemejerier, Wernerssons
Grevé Blå Arla, Falbygdens Ost, Ica, Kvibille, Norins, Norrmejerier, Skånemejerier, Wernerssons
Herrgård Grön Arla, Falbygdens Ost, Ica, Norins, Norrmejerier, Skånemejerier, Wernerssons
Gouda Röd Arla, Ica, Skånemejerier, Wernerssons
Hushållsost Röd Arla, Ica, Wernerssons
Svecia Orange Arla, Falbygdens Ost, Norins

Se även redigera

Anmärkningar redigera

  1. ^ [a b] Gult och grönt är fortfarande tillåtet i klenspänningsinstallationer, men tillgången på sådan tråd i areor grövre än ca 1 mm2 är numera synnerligen begränsad; tillverkningen har i stort sett upphört.[källa behövs]
  2. ^ 1976 användes orange istället.

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f g h i j] ”Belysningsinstallationer - Starkström Kjell”. Kjell & Companys webbplats. Kjell & Company. 6 oktober 2014. https://www.kjell.com/se/fraga-kjell/hur-funkar-det/elelektronik/starkstrom/belysningsinstallationer. Läst 22 juli 2017. 
  2. ^ [a b c d e f g] ”Elen i hemmet - Starkström Kjell”. Kjell & Companys webbplats. Kjell & Company. 29 augusti 2016. https://www.kjell.com/se/fraga-kjell/hur-funkar-det/elelektronik/starkstrom/elen-i-hemmet. Läst 22 juli 2017. 
  3. ^ Sandvikens jernverks aktiebolag: Svarvstål, plattor, katalog Sv-543, Esselte AB, Stockholm 1953, sida 4
  4. ^ SECO -information Fagersta Bruks AB