Eva Stenman Rotstein
Eva Stenman Rotstein, född 15 december 1942, är en svensk skådespelare, producent och regissör inom radioteater.
Karriär redigera
Stenman Rotstein var verksam som skådespelare på bland annat Göteborgs stadsteater under 1970-talet. Hon var verksam som regissör på Sveriges Radios ungdomsteater i P3 på 1990-talet och sedan inom barnteater och radioteatern. Hon var konstnärlig ledare för Sveriges Radios lovteater under 1990- och 2000-talet.
Hon regisserade dramaserien "Tack och adjö"[1] i Sveriges Radio P3. En drift med agentgenren där Philip Zandén är agenten som inte riktigt håller måttet. "Tack och adjö" var en föregångare inom radiodramaturgi och används i undervisningen på Dramatiska Institutet.
Stenman Rotstein var en pionjär inom radioteater för unga i public service. Hon belönades med en Prix Europa-utmärkelse inom radiodrama i Berlin 1998 för regi av "Känguruflickan".[2] Hon tilldelades första pris i litterära klassen vid den nordisk barnradiotävlingen Prix Nordica 2006 för regi och bearbetning av "Burkpojken", med motiveringen "För att ha skapat ett magiskt universum för barn i yppersta tekniska kvalitet"[3], och hon vann även Prix Ex Aequos regipris 2007 för regi av "Burkpojken".[4]
Verk i urval redigera
Som regissör på Sveriges Radio redigera
- Och han den siste somnade, 1984
- Gravplundrarna, 1993
- Förlåtelsens vind, 1996
- En vän i nöden, 1996
- Väntan, 1997
- Dickie Harding, 1999
- Häxorna, 2001 skriven av Roald Dahl [5]
- Hungerbarnet, 2001
- Burkpojken, 2005
- Tintin, 2007
- Snövit, 2007
- Den röda mössan, 2010 [6]
Som producent redigera
- De sväljande männen, 1997
- När orkanen kom, 1997
- Hemliga möten, 1997
- Charlotte Löwensköld och Anna Svärd, 1998
- Spion mot sin vilja, 1998
- Vittnet, 1998
- Snödrottningen, 1998
- God natt mister Tom, 1999
Som dramaturg redigera
Referenser redigera
- Björnulfson, Jenny (30 maj 2007). ”Tintin blir radioteater”. gp.se. http://www.gp.se/1.1151079. Läst 11 december 2019.
- NRK (14 september 2006). ”NRK med Nordens beste barneprogram” (på nb-NO). NRK. https://www.nrk.no/arkiv/artikkel/nrk-med-nordens-beste-barneprogram-1.1627497. Läst 11 december 2019.
- ”Lovteatern gör Tintin”. DN.SE. 6 augusti 2007. https://www.dn.se/kultur-noje/lovteatern-gor-tintin/. Läst 11 december 2019.
Noter redigera
- ^ ”Tack och adjö SR, P1 2000-05-21 14.03-14.35 | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/001865212. Läst 11 december 2019.
- ^ Crook, Tim (2002-01-04) (på engelska). Radio Drama. Routledge. ISBN 978-1-134-60693-1. https://books.google.se/books?id=VwyEAgAAQBAJ&pg=PR8&lpg=PR8&dq=eva+stenman+rotstein&source=bl&ots=R-fMBbMKd-&sig=ACfU3U2J_wuGumdNbiVkeAC3Z8qytjgdbg&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwigsdHVsq7mAhVtwqYKHS0SC8A4ChDoATAPegQIChAB#v=onepage&q=eva%20stenman%20rotstein&f=false. Läst 11 december 2019
- ^ ”Svenska barnprogram storvinnare vid Nordisk Barnradiotävling”. Mynewsdesk. Arkiverad från originalet den 11 december 2019. https://web.archive.org/web/20191211210811/http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/svenska-barnprogram-storvinnare-vid-nordisk-barnradiotaevling-70329. Läst 11 december 2019.
- ^ ”PEA 2018 | RTVS” (på engelska). PRIX EX AEQUO | 2018. http://pea.rtvs.sk/en/winners. Läst 11 december 2019.
- ^ ”Om Häxorna”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3171&artikel=6160947. Läst 11 december 2019.
- ^ ”Den röda mössan”. Sveriges Radio. 14 november 2010. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3171&artikel=4999267. Läst 11 december 2019.
- ^ Lewis, Carroll (2012-01-01). Alice i Underlandet. ISBN 978-91-87123-10-8. https://bibliotek.vanersborg.se/work/alice-i-underlandet?id=9e515640-dcdc-3833-b6b2-30e86ae5c345&catalogId=793e922b-489c-4adc-8b08-e9b8920ce6d4&workId=6044c83e-b8b4-411e-b8eb-a7df00e0cf41. Läst 11 december 2019[död länk]
- ^ Ture Sventon i Stockholm. https://biblioteket.stockholm.se/titel/387039. Läst 11 december 2019