Eurasiska nomader eller ryttarfolk är lösa benämningar för beridna nomadiska folk, som genom historien bott på den eurasiska stäppen[1] mellan Östeuropa och Centralasien. Bland dessa folk fanns skyter,[2] hunner,[3] olika turkfolk och mongoler.

Den eurasiska stäppen (i ljusblått), med halvöken i söder eller sydöst, hemvist för de eurasiska nomaderna.

De eurasiska nomaderna var beridna, och de tämjde den vilda hästen cirka 3500 f.Kr.[4] De levde av boskapsskötsel – framför allt fårskötsel. Spridningen av både indoeuropeiska och turkiska språk har till stora delar skett via eurasiska nomader.

Under forntiden och medeltiden utvecklade de kavalleriet.[1] Detta skedde först med häststridsvagnar, senare med sadlar, stigbyglar och andra innovationer. Stigbygeln spreds från ryttarfolken till andra europeiska folk senast under 700-talet[5] e.Kr.

Se även redigera

Referenser redigera