Etiopiens administrativa indelning
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Etiopiens administrativa indelning som den ser ut idag skapades 1996, då de 13 tidigare provinserna avskaffades. De 13 provinserna var i många fall kopplade till historiska regioner, och de används fortfarande – likt de svenska landskapen – i informella sammanhang. Provinserna ersattes av inledningsvis nio regioner (kililoch), som i stora drag följer de etniska skiljelinjerna i landet, samt två städer med särskild status (Addis Abeba och Dire Dawa). Sedan 2020 har antalet regioner ökat till tio efter att regionen Sidama bildats genom en utbrytning ur regionen Ye Debub Biheroch Bihereseboch na Hizboch. Regionerna har stort självstyre och kan själva stifta lagar. De har dessutom grundlagsstadgad rätt att bryta sig ur Etiopien.
Delstaterna är i sin tur indelade i 68 zoner. Zonerna delas in i 556 distrikt (woreda), som i sin tur delas i kebele.
Under kejsardömet, före andra världskriget, var Etiopien indelat i kungadömen med visst självstyre.
Regioner redigera
- Afar
- Amhara
- Binshangul Gumuz
- Gambela Hizboch
- Harari
- Oromiya
- Sidama
- Somali
- Tigray
- Ye Debub Biheroch Bihereseboch na Hizboch (”De södra nationernas, nationaliteternas och folkens region”)
Städer med särskild status:
Provinser 1942-1995 redigera
Se även redigera
- ISO 3166-2:ET, ISO 3166-2-koden för Etiopien