Erik Solheim
Erik Solheim, född 18 januari 1955 i Oslo, är en norsk politiker, som var partiledare för Sosialistisk Venstreparti 1987–1997.[4] Han var ledare i Sosialistisk Ungdom 1977–1980 och partisekreterare 1985–1987.
| Erik Solheim | |
 Erik Solheim, 2007. | |
| Född | 18 januari 1955[1] (69 år) Oslo[1] |
|---|---|
| Medborgare i | Norge |
| Utbildad vid | Universitetet i Oslo Oslo katedralskole  |
| Sysselsättning | Politiker[1], diplomat |
| Befattning | |
| Partiledare, Sosialistisk Venstreparti (1987–1997) Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1989–1993, Sør-Trøndelag (1989–1993)[1] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1993–1997, Oslo (1993–1997)[2] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1997–2001, Oslo (1997–2001)[2] Norges utvecklingsminister Regeringen Stoltenberg II (2005–2012)[1] Norges miljöminister Regeringen Stoltenberg II (2007–2012)[1] | |
| Politiskt parti | |
| Sosialistisk Venstreparti[1] Miljøpartiet De Grønne (–)[3] | |
| Utmärkelser | |
| Champions of the Earth (2009) Årets europe (2010) | |
| Redigera Wikidata | |
Solheim var stortingsrepresentant för Sør-Trøndelag 1989–1993, från Oslo 1993–2001. Från och med våren 2000 hade Solheim tjänstledigt från Stortinget för att vara specialrådgivare för utrikesdepartementet på Sri Lanka, och arbetade för att få till ett fredsavtal mellan myndigheterna och de tamilska tigrarna (LTTE). Efter stortingsvalet 2005 blev Solheim utvecklingsminister i Jens Stoltenbergs andra regering. År 2007 blev han utnämnd till miljöminister, en post han innehade till 2012, då han fick lämna regeringen.
Solheim har varit valobservatör i Ryssland, Georgien, Vitryssland och Ukraina. Utöver sitt engagemang för fred och konfliktlösning har Solheim alltid varit intresserad av miljöfrågor; han var bland annat närvarande på FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992. I utvecklingspolitiken har han, bortsett från fred och miljö, arbetat för kvinnor och jämlikhet samt med olje- och energifrågor.
Solheim är en av de första manliga ministrarna i världen som varit föräldraledig under ministertiden.
2013 valdes Solheim till ordförande av Development Assistance Committee (DAC), OECD:s samarbete för bistånd.[5]
Tre år senare, i maj 2016, utsågs Solheim till chef för FN:s miljöprogram, UNEP (United Nations Environment Programme).[6] Efter en intern FN-rapport där Solheim fick hård kritik för många och dyra flygresor samt att han brutit mot vissa interna regler, fick han sparken i november 2018.[7]
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ [a b c d e f g] läs online, www.stortinget.no , läst: 3 september 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.stortinget.no .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.vg.no , läst: 20 augusti 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Solheim, Erik (1955-), Stortinget, läst 2020-02-04
- ^ ”Former DAC Chair: Erik Solheim”. https://www.oecd.org/dac/dacchaireriksolheim.htm. Läst 2 december 2018.
- ^ ”Erik Solheim ny leder av FNs miljøprogram”. https://www.regjeringen.no/no/aktuelt/gratulerer-erik-solheim-som-ny-leder-av-fns-miljoprogram/id2500853/. Läst 2 december 2018.
- ^ ”UN environment chief resigns after frequent flying revelations”. https://www.theguardian.com/environment/2018/nov/20/un-environment-chief-erik-solheim-resigns-flying-revelations. Läst 2 december 2018.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Erik Solheim.- Stortinget.no – Biografi
| Politiska uppdrag | ||
|---|---|---|
| Företräddes av Hilde Frafjord Johnson |
Norges utvecklingsminister 2005–2012 |
Efterträddes av Heikki Holmås |
| Företräddes av Helen Bjørnøy |
Norges miljöminister 2007–2012 |
Efterträddes av Bård Vegar Solhjell |
| Partipolitiska uppdrag | ||
| Företräddes av Liss Schanche |
Sosialistisk Venstrepartis partisekreterare 1981–1985 |
Efterträddes av Hilde Vogt |
| Företräddes av Theo Koritzinsky |
Sosialistisk Venstrepartis partiledare 1987–1997 |
Efterträddes av Kristin Halvorsen |