Wikipedia

Erik Hedén

Abraham Karl Erik Hedén, född den 7 juli 1875 i Maria Magdalena församling i Stockholm, död den 23 oktober 1925 i Engelbrekts församling i Stockholm, var en svensk litteraturhistoriker, litteraturkritiker och författare.[1][2] Han var bror till Sven Hedén och gift med Eva Hedén.

Byst föreställande Erik Hedén, placerad utanför Stockholms stadsbibliotek. Bysten är gjord av Carl Eldh 1931.

Biografi redigera

Erik Hedén var son till kyrkoherden Carl Oskar Hedén. Efter mogenhetsexamen i Stockholm 1893 inskrevs han samma år vid Uppsala universitet där han kom att intressera sig för litteratur, politik och folkbildning. 1897 blev han filosofie kandidat, 1909 filosofie licentat och disputerade 1912. I Uppsala arbetade han 1902–1905 som korrespondent för Svenska Dagbladet och rekryterades sedan han 1910 återflyttat till Stockholm av Social-Demokratens redaktion som utrikes- och kulturchef,[3] vilket han var fram till 1917 och åter efter 1919 samtidigt som han var aktiv i Folkets Dagblad Politiken. År 1910 invaldes han också i Samfundet de nio. Han disputerade för filosofie doktorsgrad 1912 i Uppsala med avhandlingen Homerische Götterstudien. Efter 1913 var han socialdemokratins främsta språkrör i kulturfrågor. Hedén drogs under första världskriget in i den så kallade förräderiprocessen 1916 efter ha varit kraftigt kritisk mot den tyskvänliga aktivismen. Hedén utgav bland annat Henrik Ibsens senaste diktning (1906), Eros och Polemos (1916), Eros och Homeros (1917), Strindberg, liv och diktning (1921) och en översättning av Aisopos' Fabler (1919). Han lämnade också en mängd bidrag till diverse tidningar och tidskrifter. Efter hans död utgavs fem band valda skrifter inklusive en längre Strindbergbiografi. Makarna Hedén är begravda på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[4]

Bibliografi redigera

  • Henrik Ibsens senare diktning: från et Dukkehjem till Når vi døde vågner. Stockholm. 1906. Libris 354578 
  • Tal vid svenska socialdemokratins 25-årsfest i Uppsala den 6 nov. 1906.. Malmö: Socialdemokratiska ungdomsförbundets förlag. 1906. Libris 1614069 
  • Den socialistiska framtidsstaten enligt socialisternas egen framställning.. Tidningen Svenska folkets småskrifter ; 5. Linköping. 1907. Libris 2694156 
  • Socialdemokratins framtidsmål.. Frams broschyr ; 28 D.Y.G.-Laboremus skriftserie, 99-1589588-7 ; 1. Stockholm: AB Framtidens Bokförl. 1908. Libris 1859006 
  • Homerische Götterstudien. Uppsala: [Univ.]. 1912. Libris 702521 
  • Eros och Polemos: litterära hyllnings- och stridsartiklar. Stockholm: Fram. 1916. Libris 128382 
  • Den politiska processen [mot E. Hedén, Z. Höglund och J. Oljelund]: besvärsinlagor till Svea hovrätt. Stockholm. 1916. Libris 2041803 
  • Eris och Himeros: litterära hyllnings- och stridsartiklar : ny samling. Stockholm: Fram. 1917. Libris 520842 
  • Strindberg: en ledtråd vid studiet av hans verk. Stockholm: Nutiden. 1921. Libris 738868. https://runeberg.org/hestrindbg/ 
  • Studieplan över åttiotalets svenska litteratur. Stockholm: Arbetarnas bildningsförbund. 1926. Libris 11008211 
  • Litteraturkritik. Valda skrifter, 99-1627129-1. Stockholm: Tiden. 1927. Libris 37498 
  • Politiska essayer: gestalter ur Sveriges nyare historia - politiska artiklar - religions- och skolfrågor. Valda skrifter, 99-1627129-1 ; [1]. Stockholm: Tiden. 1927. Libris 843460 
  • Språk, bildning och resor: kultur och kåseri. Valda skrifter, 99-1627129-1 ; [3]. Stockholm: Tiden. 1927. Libris 53640 
Översättningar

Källor redigera

  1. ^ Hedén, Abraham Karl Erik i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1924)
  2. ^ A C Erik Hedén, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Levander), hämtad 2017-01-30.
  3. ^ Hedén, Erik i Svenska män och kvinnor (1948)
  4. ^ ”Hedén, Abraham Karl-Erik”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/41b872d4-e4c8-4b94-a2d8-1fce16a6ab17. Läst 1 december 2023. 

Vidare läsning redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Erik_Hedén&oldid=54250089”