Erik Haamer, förnamnet även stavat Eerik eller Erich, född 17 februari 1908 i Arensburg, Ösel, Estland, död 4 november 1994 i Kungälv, var en estnisk-svensk målare och tecknare verksam i Sverige från 1945 fram till sin död.

BiografiRedigera

Haamer föddes på Ösel i Estland och var son till notarien Aleksander Haamer och Caroline Juliane Jasner. Efter gymnasiestudier fortsatte han sina studier 1928-1931 i idrottsfakulteten på Tartu universitet där han 1931 illustrerade ett häfte om crawlsimning. Konststudierna lockade och 1930 kom han in på Pallas Högre Konstskola i Tartu där han de följande fem åren studerade under Nikolai Triig samt under studieresor till Finland, Frankrike och Norge.

Efter slutförda studier fick han en tjänst som idrotts- och teckningslärare i Tartu pojkgymnasium, 1941 flyttade han till Tallinn och arbetade under krigsåren i Skolan för Bildkonst och Konsthantverk där han var lärare i måleri, teckning och anatomi. Han flydde hösten 1944 undan den sovjetiska ockupationen med båt från ön Vilsandi till Sverige där han återförenades med resten av familjen som i mars samma år hade flytt till Finland.

Åren 1945-1975 bodde han i Göteborg där han fram till 1954 arbetade i Etnografiska Museets Arkiv, därefter hos Einar Erikssons Arkitektbyrå som ritare. Haamer flyttade 1975 till Kungälv.

Han medverkade i utställningar i Estland, Polen, Ungern, Italien, Kanada och USA samt i estniska konstnärers utställningar i Sverige. Hans konst består av figurkompositioner och landskapsmålningar samt illustrationer, bland annat illustrerade han Alex Milits utgåva av Estlands nationalepos Kalevipoeg. Haamer är representerad vid Moderna museet[1] och Örebro läns museum.

Från 1931 var han gift med Lille Ploompuu, som dog 1954. Han gifte om sig 1963 med Kajsa Eriksson.

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Moderna museet