En julsaga

berättelse av Charles Dickens
För filmen som släpptes under namnet En Julberättelse i Finland, se En tomtesaga.

En julsaga, även känd på svenska som En spökhistoria vid jul, En spökhistoria i juletid, En julberättelse, En julhistoria, En julsång på prosa och Julaftonen (originaltitel: A Christmas Carol in Prose, Being a Ghost-Story of Christmas) är en brittisk kortroman skriven av Charles Dickens med illustrationer av John Leech, först publicerad den 19 december 1843 av bokförlaget Chapman & Hall.[1]

En julsaga
Framsidan till den första upplagan av En julsaga, illustrerad av John Leech.
Framsidan till den första upplagan av En julsaga, illustrerad av John Leech.
FörfattareCharles Dickens
OriginaltitelA Christmas Carol in Prose, Being a Ghost-Story of Christmas
OriginalspråkEngelska
ÖversättareGustaf Thomée (1844)
Nils Holmberg (1953)
Bengt Samuelson (2016)
IllustratörJohn Leech
LandStorbritannien Storbritannien
ÄmneJul, spöken
GenreSkönlitteratur
Förlag för förstautgåvanBonnier Carlsen
Utgivningsår19 december 1843
Först utgiven på
svenska
1844
HuvudpersonerEbenezer Scrooge
Bob Cratchit
lille Tim
KuriosaBerättelsen har både filmatiserats och parodierats många gånger.

Berättelsen räknas som ett av Dickens mest kända verk och har filmatiserats åtskilliga gånger. En svenskspråkig utgåva utgavs redan året efter på Albert Bonniers Förlag i översättning av Gustaf Thomée.[2]

HandlingRedigera

Berättelsen handlar om den gamle affärsmannen Ebenezer Scrooge som bor ensam i ett stort dystert hus, en gång ägt av hans nu döde kompanjon Jacob Marley. Han är en sur, snål och vresig man som driver en lånefirma med hjälp av bokhållaren Bob Cratchit.

 
Ebenezer Scrooge hemsöks av sin avlidne kompanjon Jacob Marleys vålnad, illustration av John Leech.

En kväll får han besök av Marleys vålnad, som kommer för att varna honom. Om Scrooge inte ändrar sitt giriga beteende kommer han, i livet efter detta, att få bära tunga kedjor i all evighet, precis som sin avlidne kollega. Marley varnar också honom att han kommer att hemsökas av tre andar som ska leda honom genom natten mellan julafton och juldagen.

Vid midnatt kommer den första anden, "Gångna Julars Ande". Den visar honom de jular han redan varit med om. Då minns han hur han som barn var ganska ensam och övergiven, utan mor och ratad av sin far. Han minns också sina ungdomsår och kärleken som gick förlorad för profiten.

Scrooges möte med nästa spöke, "Nuvarande Julens Ande", ger honom ytterligare tankeställare. Anden visar honom hur bra han själv har det, och leder honom till många fattiga människor, en av dem hans egen bokhållare, Bob Cratchit. Där är det trots deras fattigdom frid och fröjd. Alla är glada, till och med Bobs son, lille Tim, som är invalid och svårt sjuk.

"Ande, kommer lille Tim få leva?" frågar Scrooge.
"Jag ser en tom plats i det dystra spiselhörnet vid skorstenen och en krycka utan ägare, omsorgsfullt bevarad. Om dessa skuggor förblir oförändrade, kommer barnet att dö" svarar anden och tillägger: "Men, om han ändå dör, så är det lika gott. Därigenom minskar ju överbefolkningen."

Scrooge, som tidigare hade sagt samma ord till två välgörenhetsarbetare angående de fattiga, får nu smått dåligt samvete.

Den tredje vålnaden, "Kommande Julars Ande", visar Scrooge framtiden - eller hur framtiden kanske kommer att se ut om inte Scrooge bättrar sig. Lille Tim dör av sina sjukdomar. Och efter Scrooges egen död blir hans kropp nonchalant övergiven och han sörjs inte av någon. Detta skrämmer honom, och när Scrooge på kyrkogården ser sitt eget namn på en gravsten som för länge sedan blivit glömd, börjar han böna och be för sin räddning.

Scrooge vaknar ur vad som verkar ha varit en dröm, överlycklig över att fortfarande ha fått en chans att bättra sig, och börjar genast ställa allt till rätta.

Originalillustrationer av John LeechRedigera

FilmatiseringarRedigera

Sagan återfinns i många film- och TV-versioner, bland annat:

Pastischer och parodierRedigera

Om tillkomsten av berättelsenRedigera

Joakim von AnkaRedigera

Disneytecknaren Carl Barks utgick från En julsaga när han skrev Jul på Björnberget, den första serien med Joakim von Anka (Scrooge McDuck i original). Joakim lever ensam i ett stort slott och hatar julen. Han bestämmer sig för att spela ett spratt för sin brorson, Kalle Anka, och bjuder honom att fira jul i en stuga på Björnberget. Om Kalle klarar vistelsen ska han få en belöning. På berget finns det nämligen gott om björnar.

Don Rosa gjorde en fortsättning på Barks historia: Enslingen i von Anka-palatset. Den utgör den sista delen i Rosas epos Farbror Joakims liv.

ReferenserRedigera

NoterRedigera

WebbkällorRedigera

Externa länkarRedigera