Emily Nonnen

brittisk-svensk författare, översättare och konstnär

Emily Nonnen, född 22 februari 1812 i London,[5] död 19 januari 1905Lisebergs landeri i Göteborg,[6] var en engelsk-svensk författare, översättare och konstnär. Hon var syster till Mary, Charlotte, Ann och Edward Nonnen.

Emily Nonnen
Emily Nonnen 1812-1905.jpg
Född22 februari 1812[1][2][3]
London[3][4]
Död14 januari 1905[3] (92 år)
Gustavi församling[3]Sverige
BegravdÖrgryte gamla kyrkogård
MedborgarskapSvenskt och Storbritannien
SysselsättningLingvist, konstnär, översättare, skribent
FöräldrarJohn Nonnen
Anna Mathilda Nonnen
SläktingarFanny Nonnen (syskon)
Edward Nonnen (syskon)
Charlotte Nonnen (syskon)[4]
Ann Nonnen (syskon)
Redigera Wikidata
Degeberg 1835 med nya manbyggnaden, tecknad av Emily Nonnen.

BiografiRedigera

Emily Nonnen var dotter till den brittiske affärsmannen John Nonnen och Anna Mathilda Nonnen. Hon flyttade som barn år 1819 med sin familj till Sverige, där hennes morbror Abraham Robert Lorent elva år tidigare hade bosatt sig och skötte ett sockerbruk som fadern hade del i. Familjen var engagerade i den brittiska affärsföreningen British Factory och engelska församlingen och viktiga medlemmar i det göteborgska borgerskapet, särskilt den brittiska kolonin där. Hon fick hemundervisning i tyska och franska, matematik, latin, musik och oljemålning; Emily spelade även violin och läste italienska. De bodde från 1822 på Liseberg utanför staden.

Familjens ekonomiska situation förändrades vid morbroderns död 1836. David Carnegie d.y., som varit hennes fars John Nonnens affärskompanjon, skänkte Liseberg till de tre ogifta systrarna[7][8] Nonnen (Mary hade gift sig och flyttat till Wales) så de skulle ha någonstans att bo efter faderns död år 1845. Deras ekonomiska situation hade dock förändrats och de fick sköta hushållet själva, hyra ut rum och ge lektioner och sköta husets trädgård, som nu gjorts om till handelsträdgård. Hon besökte England och Skottland med Carnegies jakt 1847,

Emily Nonnen är begravd på Örgryte gamla kyrkogård.[9]

KonstnärskapRedigera

Emily Nonnen studerade porträttmåleri under professor M. Rörbye och teckning under C.W. Eckersberg i Köpenhamn 1838. Hon invaldes 1842 i Konst- och Slöjdföreningen i Göteborg, och ställde samma år ut i Stockholm. Hon gav konstlektioner i Göteborg och umgicks i konstkretsar i Stockholm och Uppsala.

Hon arbetade för att reformera den svenska barnlitteraturen och menade att dess syfte inte skulle vara nytta eller uppfostran utan att den skulle vara en ren fantasiflykt. Hon skrev ett tiotal ungdomsböcker och översatte svensk litteratur till engelska. År 1870 översatte hon Lewis Carrolls Alice’s äfventyr i sagolandet till svenska. 1865-66 gav hon ut tidskriften Talltrasten med berättelser översatta, bearbetade eller helt skrivna av henne själv.

Nonnen finns representerad vid Göteborgs historiska museum[10], Uppsala universitetsbibliotek[11], Västergötlands museum[12] och Vetenskapsakademiens samlingar.

EftermäleRedigera

Nonnensgatan i stadsdelen Bö, Göteborg är uppkallad (1944) efter systrarna Nonnen.[13]

NoterRedigera

  1. ^ Aaron Swartz, Open Library, Open Library ID: OL2342665A, omnämnd som: Emily Nonnen, läst: 9 oktober 2017, licens: GNU Affero General Public License, version 3.0
  2. ^ WomenWriters, WomenWriters ID: 2dcd769b-8472-4ccc-90e9-fddfe49e8b46, omnämnd som: Emily Nonnen, läst: 9 oktober 2017
  3. ^ [a b c d] Sveriges dödbok, omnämnd som: 18120222 Nonnen, Emily, läst: 21 april 2018
  4. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, omnämnd som: Nonnen, Emily, f. 1812 i London, Förenade kungariket, Husägarinna, läst: 21 april 2018
  5. ^ Systrarna på Liseberg, sid. 19.
  6. ^ Svenskt översättarlexikon.
  7. ^ Alice Radomska: "Alpernas dotter" sid 102-105. Hellevi Förlag, Elanders, Göteborg 1998 ISBN 91-973087-0-6
  8. ^ Filip Wahlström "Sanningen om Filip" (självbiografi) sid 33-34. Rundqvists bokförlag, Göteborg 1965.
  9. ^ ”Ljudguide Örgryte gamla kyrkogård”. Svenska Kyrkan – Göteborgs kyrkogårdsförvaltning. https://www.svenskakyrkan.se/goteborg/kgf/ljudguide-orgryte-gamla-kyrkogard. Läst 24 december 2017. 
  10. ^ Göteborgs Historiska museum
  11. ^ Uppsala universitetsbibliotek
  12. ^ Västergötlands museum
  13. ^ Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, utgiven av Göteborgs drätselkammares gatunamnberedning 1945

Externa länkarRedigera