Emil Svensén

svensk skriftställare, föreläsare

Emil Svensén, född 1850, död 1921, var en svensk skriftställare, son till riksdagsmannen Carl Johan Svensén.

Emil Svensén
Reinhold Emil Ludvig Svensén.png
Född2 oktober 1850[1][2]
Tveta församlingSverige[1][3][2]
Död29 maj 1921[4] (70 år)
Mörlunda församlingSverige[4]
MedborgarskapSvenskt
Utbildad vidUppsala universitet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningPolitisk teoretiker, historiker
Make/makaogift[2]
FöräldrarCarl Johan Svensén[1]
Redigera Wikidata

Först vid 22 års ålder beslöt han ägna sig åt studier, då hans synförmåga var synnerligen svag. Men sedan beslutet en gång var fattat, grep han så energiskt verket an att han redan efter tre års studier kunde som privatist avlägga mogenhetsexamen. En stor del av studiematerialet inlärde han genom att få det uppläst för sig. År 1883 avlade han i Uppsala filosofie kandidatexamen.

Sedan 1883 var Svensén bosatt i Stockholm och stod som författare bakom en mängd frisinnade politiska tidningsartiklar, särskilt i Aftonbladet och Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, samt gjorde sig som föreläsare ett framstående namn. Så var han föreläsare vid 1895 års sommarkurser i Uppsala, föreläsningskursen vid Lunnevad 1896 och vid åtskilliga andra folkhögskolor vid festliga tillfällen. Svensén utnämndes till hedersdoktor vid Lunds Universitet 1918.

Svensén var även verksam som författare. »Jorden och människan» i »Svenska biblioteket», som var en socialpolitisk avhandling om kvinnofrågan och många andra uppsatser vittnade såväl om hans beläsenhet och gedigna kunskaper som om hans förmåga att väl behandla språket och göra vetenskapliga resultat lättfattliga för en större allmänhet.

BibliografiRedigera

  • Jorden och menniskan (1887)
  • Kvinnofrågan (1888)
  • Karl Ifvarsson och Landtmannapartiet (1890)
  • Sagor från Emådalen (1889)
  • Vinland och Vinlandsfärdererna (1889)
  • Englands kolonier (1895)
  • Gladstone (1898)
  • Sibirien - ett framtidsland (1898)
  • Spanien och Kuba (1898)
  • Sverige och dess grannar (1901)
  • Från världshandelns hufvudvägar (1901)
  • Världshistorien berättad för svenska folket, 8 band (1901-1907). Medförfattare Johan Bergman.
  • Det ryska samhället (1904)
  • Världsvägarna i världshistorien (1908)
  • Geografiska eröfringar (1908)
  • Ur vårt fosterlands historia efter 1809 (1909)
  • Striden för freden (1910)
  • Östasiens uppvaknande (1910)
  • Ur folkets historia - valda kulturbilder (1910). Medförfattare Johan Bergman
  • Jorden och människan (1913)
  • Världskriget och dess orsaker (1914)
  • Rysslands vägar till världshaven (1915)
  • Svenska historien för svenska folket (1915)
  • Kampen om Konstantinopel (1917)
  • Från forntid till nutid (1919)

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Tveta (H) C:3 (1813-1865) Bild 171 / sid 339 (AID: v41398.b171.s339, NAD: SE/VALA/00391), födelse- och dopbok, läs online och läs online, läst: 20 april 2019, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b c] Herman Hofberg, Svensén, Reinhold Emil Ludvig, skriftställare, Svenskt biografiskt handlexikon, 1906, s. 575, läs online, läst: 4 augusti 2020, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Svensén, Reinhold Emil Ludvig, f. 1850 i Tveta Kalmar län, Fil. Kandidat, Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, läs online, läst: 4 augusti 2020, (Källa från Wikidata)
  4. ^ [a b] Emil Svensén död, Svenska Dagbladet, Schibsted, 31 maj 1921, läs online, läst: 20 april 2019, ”Emil Svensen avled på sin broders egendom Sinnerstad i Kalmar län”, (Källa från Wikidata)