Öppna huvudmenyn

Elsa af Trolle

svensk författare, översättare och manusförfattare

Elsa Maria af Trolle (från 1942 även af Trolle-Afzelius), född 14 augusti 1886 i Maria Magdalena församling, Stockholm, död 7 november 1953 i Engelbrekts församling, Stockholm[1], var en svensk författare, översättare och manusförfattare.

Innehåll

BiografiRedigera

Elsa af Trolles första skrifter var ett antal handböcker i olika former av textilhantverk utgivna i början av 1920-talet. Hon skulle senare även ge ut fackböcker om så spridda ämnen som drinkar (Cocktails, 1927), kryddväxter (Kryddgården 1940) och ornitologi (Jag är örnen, 1942). Som översättare från främst engelska (af Trolles förste make var verksam i England) utförde hon bland annat en översättning av D.H. Lawrences Lady Chatterleys älskare (1941). År 1943 kom hennes första egna roman, En larsmässedröm, vilken följdes av ytterligare tre. Flera av hennes romaner översattes till norska och nederländska. I början av 1930-talet skrev hon även manus till några svenska filmer.

Elsa af Trolle var från 1904 gift med skeppsredaren Thomas Sebastian Huss och från 1942 med botanikern Karl Afzelius.

Bibliografi (urval)Redigera

  • Handbok i förfärdigandet av jumpers ... (Åhlén & Åkerlund, 1922)
  • En larsmässedröm: roman (Fritze, 1943)
    • Nederländsk översättning: Ylva: een laurentiusnachtdroom (1946)
    • Norsk översättning: Det går aldri over (1946)
  • Välsignade ovisshet: roman (Fritze, 1946)
    • Nederländsk översättning: Gezegende onzekerheid (1948)
    • Norsk översättning: Den velsignede uvissheten (1948)
  • Vita Satan (Wahlström & Widstrand, 1948)
  • Tio år på Torpet (ill. Georg Lagerstedt) (Wahlström & Widstrand, 1949)
  • Vådeld (Wahlström & Widstrand, 1952)
    • Norsk översättning: Livets flamme (1953)
Översättningar (urval)
  • Eugene O'Neill: Anna Christie: skådespel i fyra akter (Anna Christie) (Bonnier, 1923)
  • Eugene O'Neill: Tre dramer: Emperor Jones ; Ludna gorillan ; Tran (Bonnier, 1924)
  • Henry Rider Haggard: Heu-heu eller Vidundret (Bonnier, 1925)
  • Margaret Kennedy: Cirkus Sanger (The constant nymph) (Skoglund, 1926)
  • Sherwood Anderson: Mörkt skratt (Bonnier, 1928)
  • Richard Aldington: En hjältes död (Bonnier, 1930)
  • Thomas Wolfe: Se hemåt, ängel! (Bonnier, 1932)
  • Johan Fabricius: Skeppskamraterna: fyra pojkars äventyr bland vågor, vrak och vildar (De scheepsjongens van Bontekoe) (Skoglund, 1934)
  • D. H. Lawrence: Lady Chatterleys älskare (Lady Chatterley's lover) (Fritze, 1941)
  • Tove Ditlevsen: Man har gjort ett barn illa (Man gjorde et barn fortræd) (Fritze, 1942)

FilmmanusRedigera

LitteraturRedigera

  • Inger Larsson: "Jag är örnen!: om journalisten och författaren Elsa af Trolle". I Presshistorisk årsbok, 2007(24), s. 163-178

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).

Källor (inklusive externa länkar)Redigera