Elinor Claire Ostrom, född Awan den 7 augusti 1933 i Los Angeles, Kalifornien, död 12 juni 2012[10] i Bloomington, Indiana, var en amerikansk nationalekonom och statsvetare.[11] Hon tilldelades som första kvinna Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2009.

Elinor Ostrom
FöddElinor Claire Awan
7 augusti 1933[1][2][3]
Los Angeles, Kalifornien, USA
Död12 juni 2012[1][2][3] (78 år)
Bloomington, Indiana, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidUniversity of California, Los Angeles
Beverly Hills High School
SysselsättningNationalekonom, statsvetare, universitetslärare
Befattning
Ordförande, American Political Science Association (1996–1997)[4]
ArbetsgivareCabot Corporation (1955–1957)[5]
University of California, Los Angeles (1957–1961)[5]
Indiana University (1965–2012)[5]
Arizona State University (2006–2012)[5]
MakeVincent Ostrom[6]
Utmärkelser
Skytteanska professuren i statskunskap och vältalighet (1999)[7]
John J. Carty-priset för framsteg inom vetenskapen (2004)
Hedersdoktor vid Humboldt-Universität zu Berlin (2007)[8]
Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (2009)[9]
Hedersdoktor vid Uppsala universitet
Hedersdoktor vid Zürichs universitet
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Ostrom studerade statsvetenskap och nationalekonomi, och doktorerade 1965 på en avhandling i statsvetenskap vid University of California i Los Angeles.[11] Hon blev senare professor i statsvetenskap vid Indiana University i Bloomington i USA. Hennes forskning rörde sig i gränslandet mellan statsvetenskap och nationalekonomi, inom fältet politisk ekonomi.[11] Den teoretiska ram hon använde sig av i sina studier var rational choice samt institutional rational choice, vilket är teorier som betonar individens självintresse och rationalitet som bas för analyserna. 2009 tilldelades hon Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Ostroms teori om hur allmänningen ska styras, där tillit är nyckelbegreppet, är grundläggande inom flera samhällsvetenskaper. Den kan till exempel användas för att beskriva välfärdsstatens fortlevnad med ett socialförsäkringssystem och ett skattesystem som inte missbrukas. Utan samarbete och tillit fungerar systemet däremot sämre enligt denna teori. Hennes viktigaste insats var dock inom tillämpningarna av teorin inom bland annat miljöområdet, som till exempel vad som händer vid överfiske. Ostrom var skeptisk till både statlig kontroll och andra privata initiativ, hon betonade istället att förändringen måste växa fram inifrån själva verksamheten.

Ostrom studerade många lyckade och misslyckade samarbeten världen över, i syfte att identifiera vilka faktorer som är gynnsamma respektive ogynnsamma för resultatet. Tydliga regler och tydligt ansvar, effektiva konfliktlösningsmekanismer, en heterogen befolkning, samt etappmål är positivt, medan alltför många brukare och fattigdom försvårar samarbeten. Ostrom avled i cancer 2012.

Utmärkelser

redigera

År 1999 erhöll Elinor Ostrom Skytteanska priset vid Uppsala universitet. Hon promoverades till filosofie hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet 2005 och till hedersdoktor till Carl von Linnés minne vid Uppsala universitets Linnépromotion den 26 maj 2007.[12]

Telefonintervju med Elinor Ostrom.

År 2009 tilldelades hon Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för sin "analys av ekonomisk organisering, särskilt samfälligheter", och delade priset med Oliver Williamson.[13] Hon var den första kvinna som tilldelats detta pris.

Bibliografi

redigera
  • Governing the Commons: The Evolution of Institutions for Collective Action Ostrom, Elinor, Cambridge University Press, 1990
  • Allmänningen som samhällsinstitution (svensk övers. av Governing the Commons) Ostrom, Elinor, Arkiv förlag, 2009
  • Institutional Incentives and Sustainable Development: Infrastructure Policies in Perspective Ostrom, Elinor, and

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 91839365, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] FemBios databas, FemBio-ID: 31355, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: ostrom-elinor.[källa från Wikidata]
  4. ^ APSA Presidents and Presidential Addresses: 1903 to Present, American Political Science Association, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d] läs online, ostromworkshop.indiana.edu , läst: 30 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, The Los Angeles Times .[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.skytteprize.com .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.hu-berlin.de , läst: 28 februari 2017.[källa från Wikidata]
  9. ^ Elinor Ostrom, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 30 januari 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ Izzo, Phil (12 juni 2012). ”Elinor Ostrom, Dies” (på engelska). Wall Street Journal. http://blogs.wsj.com/economics/2012/06/12/elinor-ostrom-only-female-nobel-laureate-in-economics-dies/. Läst 12 juni 2012. 
  11. ^ [a b c] ”No Panaceas! Elinor Ostrom Talks with Fran Korten”. YES! Magazine. Fran Korten. 18 mars 2010. Arkiverad från originalet den 12 september 2012. https://web.archive.org/web/20120912201804/http://www.shareable.net/blog/no-panaceas-a-qa-with-elinor-ostrom. Läst 26 mars 2015. ”Elinor Ostrom was an unusual choice for the 2009 Nobel Prize in Economics. For one thing, she is the first woman to receive the prize. Her Ph.D. is in political science, not economics (though she minored in economics, collaborates with many economists, and considers herself a political economist).” 
  12. ^ Uppsala universitets hedersdoktorer till Linnés minne Pressmeddelande Uppsala universitet 13 februari 2007, arkiverat 12 februari 2008 från originalet
  13. ^ The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 2009 Nobelprize.org

Externa länkar

redigera