Fjärrverk eller ekoverk: I en orgel finns ofta flera uppsättningar med pipor, kopplade till var sin manual i spelbordet. Ett verk beläget långt ifrån resten av orgeln och dess spelbord benämns fjärrverk eller ekoverk.[1] Vanliga platser är bakom högaltaret eller på vinden. För att klara överföring av impulser från tangent och registerandrag erfordras elektrisk förbindelse till luftlådan. Fjärrverk är inte så vanliga men förekommer i en del större, senromantiskt disponerade orglar med avsikt att åstadkomma "himmelskt" avlägsna toner.
Exempel på orglar med fjärrverk redigera
- Caroli kyrka, Malmö (6 stämmor)
- Engelbrektskyrkan, Stockholm (9 stämmor)
- Högalidskyrkan, Stockholm (7 stämmor)
- Oscarskyrkan, Stockholm (7 stämmor)
- Sankt Jacobs kyrka, Stockholm (13 stämmor)
- Sankt Petri kyrka, Malmö (8 stämmor)
- Stockholms stadshus (manualen 17 stämmor, pedalen 4 stämmor)
- Uddevalla kyrka, Bohuslän (5 stämmor)
- Burträsks kyrka, Västerbotten (5 stämmor)
- Sancta Maria kyrka, Helsingborg (10 stämmor)
- Kalmar domkyrka (6 stämmor)
- Sölvesborgs kyrka (6 stämmor)
- Kristinehamns kyrka (4 stämmor)
- Sanct Olofs kyrka, Skellefteå (4 stämmor)
- Visby domkyrka (5 stämmor)
- Motala kyrka (6 stämmor)
- Strängnäs domkyrka (11 stämmor)
- Södertälje kyrka (5 stämmor)
- Västerås domkyrka (4 stämmor)
- Garpenbergs kyrka (4 stämmor)
- Chapmanskolan, Karlskrona (6 stämmor)
Se även redigera
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ Hennerberg, Carl Fredrik (1912). ”Handbok om orgeln Avd. 1 Orgelns byggnad och vård/93”. Handbok om orgeln Avd. 1 Orgelns byggnad och vård. sid. 83. https://digital.ub.umu.se/relation/635168. Läst 1 mars 2024.
Allmänna källor redigera
- Gösta Westblad: Kyrkoorgeln, sid. 88 & 197, Orgelboksförlaget, Stockholm 9, 1962
- Hans Hellsten: Instrumentens drottning, sid. 11, Bokförlaget Natur & kultur, Stockholm 2002, ISBN 91-27-09354-9
- Tidskrift: Orgelforum 2004, nr 1, sid. 28 & 36-39, Svenska orgelsällskapet, ISSN 0280-0047