Se det ekonomiska tänkandets historia för det ekonomiska tänkandets historiska utveckling, och världens ekonomiska historia för ekonomins historia

Ekonomisk historia är en vetenskap som studerar ekonomiska fenomen under olika historiska epoker.[1] Ytterst kan det sägas handla om hur olika människor under skilda tider tillgodosett sina egna och samhällets grundläggande försörjningsbehov.[2][3] Ekonomisk historia har också beskrivits som studiet av hur den stora massan människors levnadsförhållanden såg ut, till skillnad från ämnet historia som ofta fokuserar på krig och politik.[4] En skillnad gentemot nationalekonomi är att ekonomisk historia oftare tenderar att använda sig av empirisk data.[5][6][7][8][9][10][11][12][13]

Vetenskaplig disciplinRedigera

Som vetenskaplig disciplin kan ekonomisk historia dels ses som en tillämpning av historisk vetenskap på ekonomiska förhållanden och dels som en tillämpning av nationalekonomisk teori på historiska fenomen. Det senare förhållningssättet har utvecklats mer nyligen samt är mer kvantitativt orienterat och teorigrundat. Det uppstod först i USA och är mer väletablerat där än i Europa.[källa behövs]

Ekonomisk historia omfattar bland annat historiska nationalräkenskaper, makroekonomisk historia, bank- och finanshistoria, de ekonomiska institutionernas historia och det ekonomiska tänkandets historia. I vidare bemärkelse inkluderas även arbetslivshistoria, agrarhistoria, företagshistoria, teknikhistoria och genusarbetsdelningens historia. Ibland inkluderas också socialhistoria.

I många länder inkluderas ekonomisk historia i nationalekonomin. I Sverige läses även moment av ekonomisk historia i universitetsämnet historia.

SverigeRedigera

I Sverige anses ekonomisk historia ha grundats av Eli Heckscher under tidigt 1900-tal. Universitetsämnet ekonomisk historia bröts ut ur historieämnet under tidigt 1970-tal på grund av de metodologiska kontroverser som uppstod till följd av tillkomsten av nya stora grupper akademiska lärare och forskare med socialistisk grundsyn. Delningen av historieämnet passade också väl in på ekonomutbildningens krav, där man ofta har ekonomisk historia i kursplanen, men inte anser det allmänna historieämnet vara av tillräckligt intresse.[källa behövs]

Världens ekonomiska historiaRedigera

 
Världens BNP per capita i dollar. Data före 1950 visar endast trenden och inte årliga förändringar.

Under större delen av mänsklighetens historia har förhållandena för vanliga människor varit konstanta eller förändrats extremt långsamt. Från uppkomsten av skriften 3000 f.Kr. gjordes en mängd vetenskapliga och teknologiska upptäckter som till slut ledde fram till den industriella revolutionen i Västeuropa på 1700-talet. Människors levnadsstandard i Västeuropa förändrades dock märkbart för första gången först under 1800-talet. 1900-talet innebar enorma omvälvningar och nya tekniker som höjde produktiviteten markant, och skiftade arbetskraft från jordbruk till industri och tjänster.[källa behövs]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Andersson-Skog, Broberg, Edvinsson, Enflo & Lilja (2020). Vad är ekonomisk historia?. Studentlitteratur. sid. 1-363 
  2. ^ "What is Economic history?", History today (hämtad 2013-05-12)
  3. ^ "Ekonomisk historia", Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet (hämtad 2013-05-12)
  4. ^ Elster, Jon (1973), Ekonomi och historia från Hammurabi till Keynes, övers. Jan Wahlén (Stockholm: Prisma), s. 12
  5. ^ http://www2.econ.iastate.edu/tesfatsi/IsEconEmpiricalScience.SMFocardi2015.pdf
  6. ^ ”Paul Romer utvecklar påstående om pseudovetenskap inom makroekonomin”. Ratio. 19 september 2016. https://ratio.se/paul-romer-utvecklar-pastaende-om-pseudovetenskap-inom-makroekonomin/. Läst 23 september 2020. 
  7. ^ https://www.washingtonpost.com/posteverything/wp/2016/09/15/the-state-of-macroeconomics-is-not-good/
  8. ^ ”Don’t let the Nobel prize fool you. Economics is not a science | Joris Luyendijk” (på engelska). the Guardian. 11 oktober 2015. http://www.theguardian.com/commentisfree/2015/oct/11/nobel-prize-economics-not-science-hubris-disaster. Läst 23 september 2020. 
  9. ^ ”Economics, finance and pseudoscience « Mathematical Investor”. mathinvestor.org. https://mathinvestor.org/2018/04/economics-finance-and-pseudoscience/. Läst 23 september 2020. 
  10. ^ ”Overreliance on the Pseudo-Science of Economics” (på engelska). www.nytimes.com. https://www.nytimes.com/roomfordebate/2015/02/09/are-economists-overrated/overreliance-on-the-pseudo-science-of-economics. Läst 23 september 2020. 
  11. ^ ”It’s time to junk the flawed economic models that make the world a dangerous place” (på engelska). the Guardian. 19 september 2016. http://www.theguardian.com/commentisfree/2016/sep/19/its-time-to-junk-the-flawed-economic-models-that-make-the-world-a-dangerous-place. Läst 23 september 2020. 
  12. ^ Focardi, Sergio Mario (2015). ”Is economics an empirical science? If not, can it become one?” (på english). Frontiers in Applied Mathematics and Statistics 1. doi:10.3389/fams.2015.00007. ISSN 2297-4687. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fams.2015.00007/full. Läst 23 september 2020. 
  13. ^ september 2016, Felicia ÅkermanUppdaterad: 17; september 2016, 17:20Publicerad: 17; 17:16 (17 september 2016). ”Paul Romer: "Nationalekonomin har spårat ur totalt"”. Dagens industri. https://www.di.se/nyheter/paul-romer-nationalekonomin-har-sparat-ur-totalt/. Läst 23 september 2020. 

Externa länkarRedigera

Ekonomisk-historiska institutioner vid svenska universitet och högskolor

Övriga länkar