Ekobrottsmyndigheten
Ekobrottsmyndigheten (EBM) är en svensk statlig förvaltningsmyndighet som bekämpar och förebygger ekonomisk brottslighet. Myndigheten ansvarar för frågor om samordning och andra åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. EBM ansvarar dessutom för samordningen av de nationella åtgärderna mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig och ineffektiv hantering och användning av EU-relaterade medel i landet.[2] Myndigheten sorterar under Justitiedepartementet.
| Ekobrottsmyndigheten (EBM) | |
 Ekobrottsmyndighetens heraldiska vapen. | |
| Departement | Justitiedepartementet |
|---|---|
| Organisationstyp | Statlig förvaltningsmyndighet |
| Kommun | Stockholm |
| Län | Stockholm |
| Organisationsnr | 202100-4979 |
| Inrättad | 1998 |
| Myndighetschef | Monica Rodrigo (sedan 1 mars 2018), generaldirektör |
| Budget | 855 674 000 kronor (2022)[1] |
| Instruktion | SFS 2015:744 |
| Webbplats | www.ekobrottsmyndigheten.se |
Myndigheten skapades 1998. Läget med ekonomisk brottslighet i Sverige hade då förvärrats jämfört med 10 år tidigare.[3]
Verksamhet redigera
Ekobrottsmyndigheten utreder bland annat skattebrott, bokföringsbrott, konkursrelaterade brott, brott mot Aktiebolagslagen samt olika former av marknadsmissbruksbrott men även vissa penningtvättsbrott. Vid myndigheten handläggs också ärenden som ställer särskilda krav på kännedom om finansiella förhållanden, näringslivsförhållanden, skatterätt eller liknande.[4] Ekobrottsmyndigheten har ställning som åklagarmyndighet.
Organisation redigera
Ekobrottsmyndigheten har sedan 1 juli 2013 ett riksansvar för bekämpning av ekobrott. Vid Ekobrottsmyndigheten arbetar drygt 700 personer (åklagare, poliser, civila utredare, ekorevisorer, ekoadministratörer och olika specialister).
Ekobrottsmyndigheten leds av en generaldirektör, Monica Rodrigo. Generaldirektören har till sitt förfogande en polischef som leder Ekobrottskansliet vid Nationella operativa avdelningen som ställer poliser till myndighetens förfogande och leder den polisverksamhet som faller inom Ekobrottsmyndighetens ansvarsområde och tre högre åklagare vid överåklagarens kansli. I huvudkontoret ingår också operativa ledningskansliet, rättsenheten, ekonomienheten, stabsenheten, HR-enheten, kommunikationsenheten och digitaliseringsenheten.
Myndighetens operativa verksamhet består av ekobrottskammare och polisoperativa enheter. De elva ekobrottskamrarna finns i Stockholm (tre), Göteborg (två), Malmö (två), en i Uppsala, en i Linköping med enhet i Örebro och en i Umeå med enhet i Sundsvall, dessutom finns Finansmarknadskammaren i Stockholm. Ekobrottskamrarna arbetar med åklagarledda förundersökningar. De sex polisoperativa enheterna finns i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Malmö, Linköping och Umeå och arbetar med underrättelseverksamhet, spaning, hemliga tvångsmedel och med säkring och analys av beslag i IT-miljö.
Generaldirektörer redigera
- Rolf Holmquist 1998–2004
- Gudrun Antemar 2004–2010
- Eva Håkansson 2010–2017
- Monica Rodrigo sedan 1 mars 2018
Se även redigera
Referenser redigera
- ^ ”Regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Ekobrottsmyndigheten”. Ekonomistyrningsverket. 16 december 2021. Arkiverad från originalet den 25 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220125144355/https://www.esv.se/Statsliggaren/Regleringsbrev?rbid=22510. Läst 17 december 2023.
- ^ 1 § förordningen (2007:972) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten.
- ^ ”Vanliga frågor”. Ekobrottsmyndigheten. 18 februari 2012. Arkiverad från originalet den 21 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120521173154/http://www.ekobrottsmyndigheten.se/om-oss/fragor-och-svar/. Läst 25 maj 2012.
- ^ 2 § förordningen (2007:972) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten.