Öppna huvudmenyn

Ekobrottsmyndigheten (EBM) är en svensk statlig förvaltningsmyndighet som bekämpar och förebygger ekonomisk brottslighet. Myndigheten ansvarar för frågor om samordning och andra åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. EBM ansvarar dessutom för samordningen av de nationella åtgärderna mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig och ineffektiv hantering och användning av EU-relaterade medel i landet.[2] Myndigheten sorterar under Justitiedepartementet.

Ekobrottsmyndigheten (EBM)
Ekobrottsmyndigheten vapen bra.svg
Ekobrottsmyndighetens heraldiska vapen.
DepartementJustitiedepartementet
OrganisationstypStatlig förvaltningsmyndighet
KommunStockholm
LänStockholm
Organisationsnr202100-4979
Inrättad1998
MyndighetschefMonica Rodrigo (sedan 1 mars 2018), generaldirektör
Budget685 548 000 kronor (2019)[1]
InstruktionSFS 2015:744
Webbplatswww.ekobrottsmyndigheten.se

Myndigheten skapades 1998. Läget med ekonomisk brottslighet i Sverige hade då förvärrats jämfört med 10 år tidigare.[3]

VerksamhetRedigera

Ekobrottsmyndigheten utreder bland annat skattebrott, bokföringsbrott, konkursrelaterade brott, brott mot aktiebolagslagen samt olika former av marknadsmissbruksbrott men även vissa penningtvättsbrott. Vid myndigheten handläggs också ärenden som ställer särskilda krav på kännedom om finansiella förhållanden, näringslivsförhållanden, skatterätt eller liknande.[4] Ekobrottsmyndigheten har ställning som åklagarmyndighet.

OrganisationRedigera

Ekobrottsmyndigheten har sedan 1 juli 2013 ett riksansvar för bekämpning av ekobrott. Vid Ekobrottsmyndigheten arbetar drygt 600 personer (åklagare, poliser, civila utredare, ekorevisorer, ekoadministratörer och olika specialister).

Ekobrottsmyndigheten leds av en generaldirektör, Monica Rodrigo. Generaldirektören har till sitt förfogande en polischef som leder Ekobrottskansliet (en enhet vid Nationella operativa avdelningen som ställer poliser till myndighetens förfogande och leder den polisverksamhet som faller inom Ekobrottsmyndighetens ansvarsområde) och tre högre åklagare vid överåklagarens kansli. I huvudkontoret ingår också operativa ledningskansliet, rättsenheten, ekonomienheten, stabsenheten, HR-enheten, kommunikationsenheten och digitaliseringsenheten.

Myndighetens operativa verksamhet består av åklagarkammare och polisoperativa enheter. De tio åklagarkamrarna finns i Stockholm (tre), Göteborg (två), Malmö (två) samt en i Linköping med enhet i Örebro och en i Umeå med enhet i Sundsvall, dessutom finns Finansmarknadskammaren i Stockholm. Kamrarna arbetar med förundersökningar. De fem polisoperativa enheterna finns i Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping och Umeå och arbetar med underrättelseverksamhet, spaning samt med säkring och analys av beslag i IT-miljö.

GeneraldirektörerRedigera

KällorRedigera

  1. ^ ”Ändringsbeslut 2019-03-14 Myndighet Ekobrottsmyndigheten”. Ekonomistyrningsverket. 14 mars 2019. https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=19911. Läst 2 april 2019. 
  2. ^ 1 § förordningen (2007:972) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten.
  3. ^ ”Vanliga frågor”. Ekobrottsmyndigheten. 18 februari 2012. Arkiverad från originalet den 21 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120521173154/http://www.ekobrottsmyndigheten.se/om-oss/fragor-och-svar/. Läst 25 maj 2012. 
  4. ^ 2 § förordningen (2007:972) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten.

Externa länkarRedigera

Se ävenRedigera