Egon Höller, född 16 juli 1907 i Kritzendorf, död 9 augusti 1991 i Kreuth, var en tysk promoverad jurist och SS-officer. Under andra världskriget beklädde han flera höga ämbeten i Generalguvernementet, det polska territorium som lades under tysk ockupation 1939.

Egon Höller

Egon Höller år 1942.

Kreishauptmann i Krakau-Land
Tid i befattningen
oktober 1939–4 februari 1942
Företrädare
Efterträdare Albert Schaar

Stadthauptmann i Lemberg (Stadt)
Tid i befattningen
5 februari 1942–1944
Företrädare Hans Kujath
Efterträdare

Född 16 juli 1907
Kritzendorf, Österrike-Ungern
Död 9 augusti 1991 (84 år)
Kreuth, Bayern, Tyskland
Nationalitet Tysk-österrikisk
Politiskt parti Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet (NSDAP)
(inträde september 1932)
Militärtjänst
Försvarsgren Schutzstaffel (SS) (inträde november 1938)
Tjänstetid 1938–1945
Grad Hauptsturmführer
Utmärkelser Blodsorden[1]

Biografi redigera

Höller studerade rättsvetenskap och promoverades 1932 till juris doktor. Därefter var han verksam vid det österrikiska inrikesministeriet. I september 1932 inträdde han i det illegala nazistpartiet i Österrike och var under en kortare period medlem i Sturmabteilung (SA). Höller deltog i juli 1934 i den för nazisternas vidkommande misslyckade julikuppen, då förbundskansler Engelbert Dollfuss mördades. Kort därefter greps han och fängslades. År 1936 släpptes han fri och begav sig till Tyskland. Året därpå fick Höller anställning vid NSDAP:s flyktingkommissariat. Efter Anschluss, Tysklands annektering av Österrike i mars 1938, tillhörde Höller staben hos Wiens ståthållare.

Andra världskriget redigera

Den 1 september 1939 anföll Tyskland sin östra granne Polen och andra världskriget utbröt. I slutet av oktober inrättades Generalguvernementet, det polska territorium som ockuperades av Tyskland.

Distriktet Krakau

I oktober 1939 utsågs Höller till Kreishauptmann, högste ämbetsman inom civilförvaltningen, i Krakau-Land i distriktet Krakau. Han lämnade denna befattning i februari 1942.[2]

Distriktet Galizien

Efter Tysklands anfall mot den forna bundsförvanten Sovjetunionen, Operation Barbarossa, inrättades i Generalguvernementet i augusti 1941 ett femte distrikt — Galizien. I februari 1942 efterträdde Höller Hans Kujath som Stadthauptmann i Lemberg.[3] I Lemberg var Höller mycket restriktiv med att utfärda anställningsbevis; ett anställningsbevis skyddade innehavaren från att deporteras till något av förintelselägren i Generalguvernementet. Å andra sidan protesterade Höller, när Gestapo-chefen i Lemberg, Erich Engels, den 1 september 1942 lät hänga elva medlemmar av stadens Judenrat offentligt.[4][5] Sicherheitsdienst (SD) lät undersöka Höllers förmenta korruption och i april 1943 begärde Högre SS- och polischefen i Generalguvernementet, Friedrich Wilhelm Krüger, att Höller och två andra ämbetsmän, Hans Kujath och Joachim Nehring, skulle kommenderas till Waffen-SS, då de, som det hette, saknade den rätta inställningen. Denna begäran avslogs dock av Gottlob Berger, chef för SS-Hauptamt.[6]

Efter andra världskriget redigera

Efter andra världskriget befann sig Höller i allierad krigsfångenskap till 1946. År 1948 blev han som medlöpare denazifierad inför domstol. Därefter försörjde han sig som köpman.[1]

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Egon Höller, 12 november 2013.

Noter redigera

  1. ^ [a b] Pohl 1996, s. 415.
  2. ^ Roth 2009, s. 444.
  3. ^ Pohl 1996, s. 451.
  4. ^ Pohl 1996, s. 284f.
  5. ^ Klee 2007, s. 136.
  6. ^ Sandkühler 1996, s. 454.

Tryckta källor redigera

  • Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8 
  • Pohl, Dieter (1996) (på tyska). Nationalsozialistische Judenverfolgung in Ostgalizien 1941-1944: Organisation und Durchführung eines staatlichen Massenverbrechens. München: Oldenbourg. ISBN 3-486-56233-9 
  • Roth, Markus (2009) (på tyska). Herrenmenschen: die deutschen Kreishauptleute im besetzten Polen: Karrierewege, Herrschaftspraxis und Nachgeschichte. Göttingen: Wallstein. ISBN 978-3-8353-0477-2 
  • Sandkühler, Thomas (1996) (på tyska). "Endlösung" in Galizien: der Judenmord in Ostpolen und die Rettungsinitiativen von Berthold Beitz 1941–1944. Bonn: Dietz. ISBN 3-8012-5022-9