Estlands konservativa folkparti
Estlands konservativa folkparti (estniska: Eesti Konservatiivne Rahvaerakond, EKRE) är ett nationalkonservativt och EU-kritiskt parti i Estland som förespråkar direktdemokrati efter schweizisk förebild. Partiet har nära 8 000 medlemmar.
| Estlands konservativa folkparti Eesti Konservatiivne Rahvaerakond | |
 | |
| Förkortning | EKRE |
|---|---|
| Land |  Estland |
| Partiordförande | Martin Helme |
| Grundat | 21 mars 2012 |
| Huvudkontor | Tallinn |
| Politisk ideologi | Estnisk nationalism Nationalkonservatism Euroskepticism |
| Politisk position | Höger till extremhöger |
| Europeiskt samarbetsorgan | Identitet och demokrati (ID) |
| Politisk grupp i Europaparlamentet | ID-gruppen |
| Färg(er) | Blå |
| Ungdomsförbund | Sinine Äratus |
| Riigikogu (valet 2023) | |
| Röstandel | 16,1 % |
| Mandat | 17 / 101 |
| Europaparlamentet (valet 2019) | |
| Röstandel | 12,7 % |
| Mandat | 1 / 6 |
| Webbplats | |
| http://www.ekre.ee/ | |
| Estnisk politik Politiska partier Val | |
Ideologi och profilfrågor redigera
Partiet stöder en gemensam europeisk säkerhetspolitik men anser att Europeiska unionen är ett hot mot den estniska självständigheten.[1] Den ”demografiska situation” har lyfts fram av partiet som en viktig fråga och anser att Estlands befolkning och kulturarv inte får undergrävas genom massinvandring.[1] Partiet understöder en stark familjepolitik som är tänkt att även uppmuntra barnafödandet hos etniska ester och därav kunna bibehålla populationen och den estniska kulturen.[1] Diskussionen i de allmänna medierna kring partiets profil har varierat mellan högerpopulistisk och högerextremistisk.[2][3]
Parlamentarisk representation redigera
EKRE är sedan lokalvalen i oktober 2013 representerade i beslutande församlingar på flera platser i landet.
I parlamentsvalet 2015 fick Konservativa folkpartiet 8,1% av rösterna och trädde därmed in i Riigikogu med 7 mandat[4] som det minsta av sex där representerade partier. Partiet gick fram kraftigt i det följande parlamentsvalet 2019, då man uppnådde 17,8 procent av rösterna och 19 mandat i Riigikogu. Som resultat av framgångarna kom partiet att efter valet att ingå i Jüri Ratas mitten-höger-koalitionsregering. Efter regeringen Ratas avgång i januari 2021 sprack koalitionssamarbetet och EKRE gick i opposition.
I Europaparlamentsvalet 2014 fick partiet 13 247 röster och inget mandat, 2019 fick det 42 268 röster och ett av Estlands sju (eller sex, före Brexit) mandat. Där anslöt de sig till ENF-gruppen, samma partigrupp som franska Nationell Samling. Efter Europaparlamentsvalet 2019 omformades gruppen till den nuvarande ID-gruppen.
Källor redigera
- ^ [a b c] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171005152240/http://detslutnaeuropa.se/eesti-konservatiivne-rahvaerakond-ekre/. Läst 5 oktober 2017.
- ^ [http://www.rawstory.com/2016/03/a-wave-of-right-wing-populism-has-swept-across-europe/
- ^ http://www.ssoar.info/ssoar/bitstream/handle/document/45635/ssoar-proceedingseass-2015-liivik-Right-wing_extremism_and_its_possible.pdf?sequence=1 Right-wing extremism and its possible impact to the internal security of the Republic of Estonia]
- ^ [1] Arkiverad 6 mars 2019 hämtat från the Wayback Machine. Utrikespolitiska institutet
- Resultat för EU-valet 2014
- Stabil partistruktur i Estland men få medlemmar i partierna Enn Kokk, 14 oktober 2012