Earl Marshal (eller Marschal eller Marischal, även lordmarskalk) är i England (och, i och med 1800 års unionsakter, sedermera Förenade kungariket) ett ärftligt ämbete och gammal riddartitel under landets monark. Earl Marshal är den åttonde av Englands nio så kallade Great Officers of State, efter Lord High Constable och före Lord High Admiral. Earl Marshal ansvarar för att organisera statsbegravningar och kröningar i Westminster Abbey.[1] Han är också en av rikets ledande heraldiker i egenskap av chef för College of Arms.[1]

Earl Marshal
TitelHis Grace (Hans Nåd)
Förste innehavareJohn Howard
Inrättat1165
Den 16:e hertigen av Norfolk i ämbetsuniform.

Nuvarande Earl Marshal är Edward Fitzalan-Howard, 18:e hertig av Norfolk, som ärvde befattningen 2002. Tidigare har det funnits en Earl Marshall of Ireland och Earl Marischal of Scotland.

England

redigera

Kungliga marskalker fanns på många håll i Europa. Deras uppgift var att skydda monarken och svara för skötseln av dennes hästar. Det engelska ämbetet blev, efter tronstriderna mellan Matilda av England och Stefan av Blois, ärftligt under John FitzGilbert the Marshal (i tjänst från omkring 1130 till 1165). Under Johns andre son William Marshal, sedermera earl av Pembroke, blev ämbetet mycket betydande. William tjänade under flera kungar, var riksföreståndare och organiserade begravningar och förmyndarregeringen under Henrik III:s uppväxt. Efter att ämbetet gått genom hans dotters make till earlerna av Norfolk utvecklades det till Earl Marshal (titeln fortsatte vara Earl Marshal även efter att earlen av Norfolk upphöjts till hertig).

medeltiden var Earl Marshal och Lord High Constable knutna till kungens stallar. När riddarväsendet förlorade i betydelse försvann Lord High Constables post och Earl Marshal blev överhuvud för College of Arms, det organ som sysslade med alla ärenden rörande genealogi och heraldik, fastän Earl Marshals förbindelse med heraldik uppstod nästan av en slump. Tillsammans med Lord High Constable hade han haft en domstol, känd som Court of Chivalry, för rättskipning rörande heraldik och militära ärenden.

Bland de män som har innehaft titeln Earl Marshal of Ireland finns William Marshal, Earl av Pembroke, och Walter Devereux, 1:e earl av Essex (1539–1576).

Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland

redigera

Genom lagen House of Lords Act 1999 avskaffades de ärftliga pärernas automatiska rätt att sitta i överhuset. Lagen gör dock undantag för 92 pärer, varav de enda som namnges i lagen är Earl Marshal och Lord Great Chamberlain. Orsaken är de båda ska kunna utföra sina ceremoniella uppgifter i överhuset.

Lords Marshal av England, 1135–1397

redigera

Earls Marshal av England, 1397-

redigera

Ställföreträdare

redigera

Ställföreträdare (Deputy Earls Marshal) har utsetts vid olika tillfällen för att utöva ämbetet när Earl Marshal varit minderårig eller oförmögen att utföra sina plikter på grund av dålig hälsa. Före 1824 fick bara protestanter utses till biträdande Earl Marshal när den ordinarie var katolik.

Källor

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Earl Marshal, 28 augusti 2006.
Där anges följande som referenser.