Dufva i Västergötland

svensk adelsätt
(Omdirigerad från Dufva i Vestergötland)

Dufva i Västergötland är namnet på en svensk adelsätt från Västergötland, ursprungligen härstammande från Fyn, Lolland, Själland och Skåne med namnet Due (Taube). Ätten naturaliserades och adlades i Sverige 1594 och introducerades på Svenska Riddarhuset år 1632 på nummer 183, med Lars Håkansson Dufva till Kårtorp. Ätten har gett namn åt Duveholm (äldre stavning Dufweholm eller Dufveholm), en herrgård och ett tidigare säteri i Stora Malms socken strax söder om Katrineholm i Södermanlands län.

Dufva i Västergötland
Känd sedan1200-talet
UrsprungÖstdanmark
Förgrenad urDanska ätten Due (Taube)
StamfarLars Håkansson till Kårtorp
SätesgårdKårtorp, Kinne-Vedums socken
Adlad1594
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1632
GradAdlig ätt nr 183
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1848
SvärdssidanJohan Lorentz Dufva

Vapen: I blått fält en duva i silver på tre röda tegelstenar.[1]

Ofullständig släkttavla i urval redigera

  1. Lars Håkansson, till Kårtorp i Kinne-Vedums socken, tillhörde det rustande Västgötafrälset och ägde flera frälsegårdar. Lars Håkansson var gift med Ingeborg Rasmusdotter, dotter till Rasmus Ruuth i Västergötland och Ingrid Andersdotter Oxe i hennes 2:a gifte.
    1. Håkan Larsson adlades Dufva till Kertorp 1594-05-02 genom sköldebrev av kung Sigismund och 1599 frälse på Kårtorp. Sätesgården Kårtorp (eller Kertorp) var belägen i dåvarande Kinne-Vedums socken i Västergötland, vilken ingick i Kinne härad. Socknen uppgick 1952 i Götene köping och området ingår sedan 1971 i Götene kommun och motsvarar från 2016 Kinne-Vedums distrikt. Ättens familjegrav var i Kinne-Vedums kyrka.
      1. Lars Håkansson Dufva till Kårtorp, Blev 1632 introducerad på ättens vägnar med namnet Dufva i Västergötland under nr 152, sedermera ändrat till nr 183. Lars Håkansson Dufva försålde år 1642 av ovilja för sina barn Kårtorps gods till översten Nils Kagg emot livstidsbesittning och 2,000 riksdaler, varom efter hans död blev rättegång. Tvisten avgjordes inte förrän 1655, då Lars Håkanssons son Anders Dufva till Nils Kaggs änkefru, friherrinnan Margareta Bonde, godvilligt avstod Kårtorp men behöll övriga gårdar, om vilka man tvistat. (Kinne härads dombok, 20 november 1655)
        1. Ingeborg Håkansdotter Dufva. Gift 1:o med kaptenen Anders Svenske. Gift 2:o före 1665 med Erik Linnartsson Stålhandske i Västergötland.
        2. Christina Håkansdotter Dufva i Olsnäs i Bohuslän, som då tillhörde Norge.
        3. Anders Håkansson Dufva född 1614. Löjtnant. Död 1659.
        4. Elin Håkansdotter Dufva. Hon beskylldes för dråp på sin man, Knut Lilliehöök af Gälared och Kolbäck, död 1651. Göta hovrätts dom föll 1653-05-24, men hon hade under rättegången avlidit.
        5. Brita Håkansdotter Dufva. Gift 1631-02-18 på Kårtorp med överstelöjtnanten Gustaf Pilefelt född 1594, död 1657 (i hans 1:a gifte).
        6. Lars Håkansson Dufva död före 1647.
        7. Jonas Håkansson Dufva död före 1647.
    2. Bengt Larsson Dufva Kårtorp (född 1552 i Västergötland, död 1621), adlades 1603 (1605) med samma vapen som brodern. Hovjunkare hos konung Johan III. Hövitsman över Finland 1596, fogde över Stegeborgs slott och län 1609–1611. Bengt Larsson Dufva är också bekant som ägare av en känd codex av Kristofers landslag, försedd med ett av Sveriges äldsta bokägarmärken.[2]
      1. Johan Dufva (död 1644), sedermera landshövding över delar av Österbottens län i Finland, uppförde mangården 1622 på gården, som då hette Stenstorp. Johan Dufva drunknade 1644 jämte sin fru och fem barn i Ålands hav mitt för Närpes socken i Finland (KAS.) på väg till sitt hövdingedöme.
        1. Hans dotter Brita ärvde gården och troligen var det hon som döpte om egendomen Stenstorp till Dufveholm för att hedra sin far.[2]

Johan Lorentz Dufva redigera

Ätten Dufva i Västergötland utdog 1848 med gymnasieadjunkten och bibliotekarien i Växjö, Johan Lorentz Dufva,[2] son till Adolf Fredrik Dufva (1753-1818).

Källor redigera

Noter redigera