Tvåbandad strandpipare

vadarfågel i Nya Zeeland
(Omdirigerad från Dubbelbandad strandpipare)

Tvåbandad strandpipare[2] (Anarhynchus bicinctus) är en fågel inom familjen pipare och inom ordningen vadarfåglar.[3]

Tvåbandad strandpipare
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljPipare
Charadriidae
SläkteAnarhynchus
ArtTvåbandad strandpipare
A. bicinctus
Vetenskapligt namn
§ Anarhynchus bicinctus
AuktorJardine & Selby, 1827
Synonymer
  • Dubbelbandad strandpipare
  • Charadrius bicinctus

Utseende redigera

Tvåbandad strandpipare är en liten (18–21 cm) men knubbig strandpipare. I häckningsdräkt har den två tvärband över bröstet, det övre tunnare och svartaktigt, det nedre bredare och rostfärgat. Vidare har den vitt i pannan med ett svart tvärband ovan, liksom vitt på hake, strupe och nedre delen av kinden. Hos honor kan de svarta områdena vara mer brunfärgade och det nedre bröstbandet mer eller mindre intensivt. Utanför häckningstid är bröstbanden reducerade till gråfärgade fläckar på sidorna och är därför mer lik andra pipare. Den urskiljer sig dock genom beige färg i ansiktet och ljus nackkrage. Jämfört med ökenpipare med släktingar har den både kortare ben och en kortare, tunnare näbb.[4]

Utbredning och systematik redigera

Tvåbandad strandpipare delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

Tillfälligt har den påträffats på Nya Kaledonien samt i Vanuatu.[1]

Släktestillhörighet redigera

Tvåbandad strandpipare placeras traditionellt, liksom de flesta pipare, i det stora släktet Charadrius. Flera genetiska studier har dock visat att arterna i släktet inte är varandras närmaste släktingar. Istället är en stor grupp strandpipare, däribland tvåbandad strandpipare, närmare släkt med vipor i Vanellus och andra udda pipare som australiska inlandspiparen (Peltohyas australis) och likaledes nyzeeländska arten snednäbb (Anarhynchus frontalis) än med typarten för släktet större strandpipare.[5][6][7] Tongivande Clements m.fl. implementerade 2023 dessa resultat i sin systematik, vilket medfört att denna grupp lyfts ur Charadrius och istället förenats med snednäbben i släktet Anarhynchus.

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde. Populationen är dock liten, uppskattad till endast 13 000–20 000 individer. Den tros dessutom minska i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som nära hotad (NT).[1]

Namn redigera

Fågeln har även kallats dubbelbandad strandpipare på svenska.

Bilder redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2020 Charadrius bicinctus . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
  4. ^ Wiersma, P., G. M. Kirwan, and P. F. D. Boesman (2020). Double-banded Plover (Charadrius bicinctus), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.dobplo1.01
  5. ^ Cerny D, Natale R. 2022. Comprehensive taxon sampling and vetted fossils help clarify the time tree of shorebirds (Aves, Charadriiformes). Mol. Phylogenet. Evol. 177: 107620.
  6. ^ Barth, J.M.I., M. Matschiner, and B.C. Robertson (2013), Phylogenetic Position and Subspecies Divergence of the Endangered New Zealand Dotterel (Charadrius obscurus), PLoS ONE 8, e78068.
  7. ^ Dos Remedios, N., Lee, P. L. M., Burke, T., Székely, T., and Küpper, C. (2015). North or south? Phylogenetic and biogeographic origins of a globally distributed avian clade. Mol. Phylogenet. Evol., 89:151–159. [PDF https://eprints.whiterose.ac.uk/90572/3/WRRO_90572.pdf]

Externa länkar redigera