Dick Sundevall

svensk journalist och författare

Dick Gustav Sundevall, ursprungligen Carlsson, född 1946 i Uppsala,[1] är en svensk journalist, författare och samhällsdebattör. Han är chefredaktör för det nätbaserade kriminal- och rättsmagasinet Para§raf.[2]

Dick Sundevall
Född1946
Uppsala, Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningFörfattare, journalist
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Sundevall är uppvuxen i Rågsved och säger sig ha en stark känsla för de människor som kommer från förorterna.[3] Han lärde sig skriva när han var engagerad i FNL-grupperna och var organisationssekreterare i Sveriges kommunistiska parti vid partiets bildande 1967.[3][4]

Han utbildade sig till fotograf på Stockholms stads fotoskola på 1960-talet och sökte 1979 in på Journalisthögskolan. Han tog aldrig någon examen, men fick efter sin praktik på Aktuellt jobb som allmän- och arbetsmarknadsreporter.

Mellan 1983 och 1989 drev han ett videoproduktionsbolag som bland annat gjorde företagsinformation och informationsfilmer, men övergick mer och mer till journalistiken och det dokumentära reportaget.

1996 gjorde Sundevall flera inslag för Sveriges Televisions program Striptease om miljön i fängelserna, och kom då i kontakt med Joy Rahman, som hävdade att han satt oskyldigt dömd. Tillsammans med advokaten Peter Althin engagerade han sig i fallet som slutade med att den morddömde Rahman fick resning och blev frikänd med ett stort statligt skadestånd. För detta nominerades Sundevall 2002 till Stora journalistpriset och mottog 2003 Ordfronts demokratipris.[5] Han har även uppmärksammat det så kallade Rinkebymordet, bland annat i boken Tre bröder 2005, för vilken Sundevall och hans medförfattare mottog Guldspaden.[6]

Hösten 2007 var han aktuell som en av avslöjarna bakom Trond Sefastsson-affären. Han blev aktuell igen hösten 2008 när han polisanmälde länspolismästaren Carin Götblad för tjänstefel i samband med en brottsprovokation år 2000, en affär Sundevall skrivit en bok om (Hanteraren). Åklagaren fann emellertid inga skäl till att inleda en förundersökning.

Sundevall var initiativtagare till KY-utbildningen Kvalificerad Researcher som fanns 2007–2012 på Kompetenstorget i Stockholm, och har även varit redaktionschef på tidskriften Skurk, som utkom 2010–2011.[7][8]

Han är en av initiativtagarna till webbtidskriften Magasinet Paragraf, som lanserades i april 2012, och är (2018) chefredaktör och ansvarig utgivare för denna.[2]

Familj redigera

Sundevall är far till tre barn, däribland Fia Sundevall och Carl M. Sundevall.[9] Han har tillsammans med sin före detta fru Åsa Lekberg skrivit boken Skiljas tillsammans.[3]

Bibliografi redigera

Priser och utmärkelser redigera

Källor redigera

  1. ^ Sveriges befolkning 1980. Stockholm: Sveriges släktforskarförb. 2004. Libris 9632925. ISBN 91-87676-37-0 
  2. ^ [a b] ”Magasinet Paragraf - Om oss”. Magasinet Paragraf. https://www.magasinetparagraf.se/om-oss/. Läst 16 oktober 2018. 
  3. ^ [a b c] Rindevall, Qia (30 april 2002). ”Dick Sundevall:”Många är hatiska mot journalister””. Journalisten. http://www.journalisten.se/profilen/dick-sundevallmanga-ar-hatiska-mot-journalister. Läst 7 juli 2012. 
  4. ^ Sundling, Janne (15 december 2011). ”Då: Vänster – Nu: Mediehöjdare”. Resumé. https://www.resume.se/nyheter/artiklar/2011/12/15/da-vanster--nu-mediehojdare/. Läst 7 juli 2012. 
  5. ^ ”Författarpresentation - Dick Sundevall”. Albert Bonniers förlag. https://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/S/dick-sundevall/. Läst 5 september 2018. 
  6. ^ ”Föreningen Grävande Journalister - Guldspaden”. Föreningen Grävande Journalister. Arkiverad från originalet den 10 april 2019. https://web.archive.org/web/20190410085718/http://www.fgj.se/guldspaden/vinnare/. Läst 16 oktober 2018. 
  7. ^ DN: Skurk ska visa andra sidan
  8. ^ Resumé: Liam Norberg: Jag gillar kriminalfrågor
  9. ^ Dick Sundevall Aftonbladet Wendela 27 oktober 2004. Åtkomst 29 maj 2018.
  10. ^ ”Ordfront förlag”. https://ordfront.se/aktuell/demokratipriset/. Läst 7 juli 2012. 
  11. ^ ”Vinnare av Guldspaden 2005”. Arkiverad från originalet den 10 april 2019. https://web.archive.org/web/20190410085718/http://www.fgj.se/guldspaden/vinnare/. Läst 7 juli 2012. 

Externa länkar redigera