Delta Aurigae
Delta Aurigae (δ Aurigae, förkortat Delta Aur, δ Aur) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna[7] belägen i den norra delen av stjärnbilden Kusken. Den har en skenbar magnitud på 3,72[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 25,9[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 126 ljusår (ca 39 parsek) från solen.
| Delta Aurigae (δ) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Kusken |
| Rektascension | 05t 59m 31,63201s[1] |
| Deklination | +54° 17′ 04,7703″[1] |
| Skenbar magnitud () | +3,715[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | K0 III[3] |
| U–B | +0,837[2] |
| B–V | +1,017[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +8,2[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +81,81[1] mas/år Dek.: -132,98[1] mas/år |
| Parallax () | 25,88 ± 1,61[1] |
| Avstånd | 126 ± 8 lå (39 ± 2 pc) |
| Detaljer | |
| Radie | 11[5] R☉ |
| Luminositet | 62[5] L☉ |
| Temperatur | 4 786[5] K |
| Metallicitet | -0,15[5] dex |
| Vinkelhastighet | 3,9[5] km/s |
| Andra beteckningar | |
| 33 Aurigae, BD+54 970, FK5 225, HD 40035, HIP 28358, HR 2077, SAO 25502. [6] | |
Nomenklatur redigera
Inom indisk astronomi är Delta Aurigae känd genom namnet på sanskrit som Prajāpati (प्रजापति), "Skapelsens Herre".[8][9]
Egenskaper redigera
Primärstjärnan Delta Aurigae A är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K0 III[3]. Den har en massa som är omkring dubbelt så stor[10] som solens massa, en radie som är ca 11[5] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 62[5] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 4 800[5] K.
Delta Aurigae är en spektroskopisk dubbelstjärna med en följeslagare av 11:e magnituden[10] där periodiska dopplerförändringar i stjärnans spektrum indikerar en omloppsrörelse. Den har en omloppsperiod på 1 283,4 dygn (3,514 år) och en excentricitet på 0,231.[11] Stjärnan har också gett namn åt meteorregnet Delta Aurigiderna som inträffar 6 - 15 oktober med sin utgångspunkt några grader söder om stjärnan.[12]
Källor redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser redigera
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d] Oja, T. (August 1986), "UBV photometry of stars whose positions are accurately known. III", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 65 (2): 405–409, Bibcode:1986A&AS...65..405O.
- ^ [a b] Eggen, O. J. (1962), "Space-velocity vectors for 3483 stars with proper motion and radial velocity", Royal Observatory Bulletin, 51, Bibcode:1962RGOB...51...79E.
- ^ Wilson, Ralph Elmer (1953), General Catalogue of Stellar Radial Velocities, Washington: Carnegie Institution of Washington, Bibcode:1953GCRV..C......0W.
- ^ [a b c d e f g h] Massarotti, Alessandro; et al. (January 2008), "Rotational and Radial Velocities for a Sample of 761 HIPPARCOS Giants and the Role of Binarity", The Astronomical Journal, 135 (1): 209–231, Bibcode:2008AJ....135..209M, doi:10.1088/0004-6256/135/1/209.
- ^ "del Aur". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2012-08-18.
- ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878 , Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
- ^ "Auriga", by Richard Hinckley Allen in Star Names: Their Lore and Meaning
- ^ Monier-Williams Sanskrit dictionary: pra-cchana—pra-jalpa
- ^ [a b] http://stars.astro.illinois.edu/sow/deltaaur.html. Hämtad 2018-04-06.
- ^ Pourbaix, D.; et al. (2004). "SB9: The ninth catalogue of spectroscopic binary orbits". Astronomy and Astrophysics. 424 (2): 727. arXiv:astro-ph/0406573 . Bibcode:2004A&A...424..727P. doi:10.1051/0004-6361:20041213.
- ^ Lunsford, Robert (2008), Meteors and How to Observe Them, Astronomers' Observing Guides, Springer, p. 86, ISBN 0387094601