Danska kungahusets smycken är de smycken som tillhör Danmarks kungahus. I den danska samlingen finns det både historiska och nyskapade smycken. Flertalet smycken kommer från empirens Frankrike och har tillhört den svenska kungafamiljen. Två svenska prinsessor kom att bli drottningar av Danmark.

Smyckena används flitigt i Danmark, bland annat vid statsbesök och den årliga nyårsgalan, samt vid privata tillfällen som bröllop och födelsedagsfester.

Det danska kungahusets smycken kan delas in i tre delar, Rosenborgssamlingen, det danska kungliga lösörefideikomisset och den privata samlingen.

GarnityrRedigera

Desirées rubingarnityrRedigera

Det kom till Sverige tillsammans med Desirée Clary som så småningom kom att bli drottning Desideria . Garnityrdelarna hör egentligen inte ihop utan har kompletteras genom åren av de olika ägarna. Drottning Desirée gav det till svärdottern Josefina av Leuchtenberg som så småningom blev drottning Josefina. Hon lånade ut det till barnbarnet Louise (Lovisa), dotter till sonen Karl, sedermera Karl XV av Sverige . Lovisa ärvde rubinerna då Josefina dog 1876.

Garnityret kom till Danmark 1869, då prinsessan Lovisa gifte sig med kronprins Fredrik sedermera Fredrik VIII . Hertiginnan Alexandrine av Mecklenburg-Schwerin fick tiaran i bröllopsgåva 1898, då hon gifte sig med kronprins Christian sedermera Christian X . Prinsessan Ingrid av Sverige fick i sin tur rubintiaran i bröllopspresent år 1935 då hon gifte sig med kronprins Fredrik, son till Christian X och Alexandrine. Idag ägs det av Ingrids dotterson kronprins Frederik och bärs ofta av kronprinsessan Mary.

Ingrid har vid ett tillfälle lånat ut till sin äldsta dotter Margrethe, numera drottning Margrethe II av Danmark . Det inträffade i samband med prinsessan Margrethes 18-årsbal.

Diademets utformningRedigera

Diademet har under åren förändrats efter rådande mode. Kronprinsessan Mary har gjort några mindre förändringar.

SmaragdgarnityretRedigera

Garnityret består av 67 smaragder och 2.650 diamanter. Det finns ett diadem, halsband, örhängen och brosch. Broschen kan bli tre mindre broscher och kan användas som kläpp till halsbandet.

De äldsta smaragderna kan dateras till 1723. Dessa var då en gåva från Kristian VI av Danmark till drottning Sophia Magdalena då kronprinsen, senare Frederik V föddes. De resterande smaragderna härstammar från prinsessan Louise Charlotta av Danmark. Själva garnityret skapades till drottning Karolina Amalia av Augustenborgs silverbröllop 1840. Idag kan det beskådas på Rosenborgs slott och setet ingår i Danmarks kronjuveler.

DiademRedigera

CartierdiademetRedigera

Diademet är gjort av Cartier och det var en lysningspresent till den blivande kronprinsessan Margareta av Sverige från khediven av Egypten, den gick i arv till prinsessan Ingrid av Sverige , som senare brev drottning Ingrid av Danmark.

Prinsessan Margareta bar det både som bröstsmycke och diadem. Idag ägs det av Anne-Marie av Danmark som bär det vid högtidliga tillfällen.

Vid bröllopRedigera

Diademet har blivit ett bröllopsdiadem bland Ingrids kvinnliga ättlingar. Den första som bar den var prinsessan Anne-Marie då hon gifte sig med Konstantin II av Grekland i Aten 1964. Systrarna prinsessan Margrethe (drottning Margrethe) och prinsessan Benedikte bar även de diademet på bröllopsdagen. Av Ingrids barnbarn har det burits av prinsessan Alexia, prinsessan Alexandra och Nathalie.

Drottning Sofias stjärndiademRedigera

Den första att porträtteras med detta diadem är drottning Sofia av Sverige. Prinsessan Ingrid fick det som bröllopsgåva av sin farfar Gustaf V. Diademet ägs idag av prinsessan Benedikte, hon ärvde det av sin mor drottning Ingrid, Den har burits av hennes dotter prinsessan Alexandra och hennes sons livspartner Carina Axelsson.

MidnattsdiademetRedigera

Ett modernt diadem från danska smyckesdesignern Charlotte Lynggaard (Ole Lynggaard in Copenhagen) som har fått namnet Midnattsdiademet.[1] Det ägs inte av den danska kungafamiljen men är utlånat till kronprinsessan Mary. Hon bar det för första gången 2009. Diademet är gjort av silver, vitguld, månstenar och briljanter. Värdet skall vara 1,5 miljoner danska kronor.

ReferenserRedigera

NoterRedigera

KällorRedigera

  • Steen Jensen, Bjarne (2002) (på danska). Juvelerne i det danske kongehus. Köpenhamn: Nyt Nordisk forlag Arnold Busck. ISBN 8717071437(inb.)