Svartshama
Svartshama[2] (Copsychus cebuensis) är en fågel i familjen flugsnappare.[3][4] Arten förekommer endast på ön Cebu i Filippinerna. Trots det begränsade utbredningsområdet anses beståndet vara livskraftigt.
| Svartshama Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Flugsnappare Muscicapidae |
| Släkte | Copsychus |
| Art | Svartshama C. cebuensis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Copsychus cebuensis | |
| Auktor | (Steere, 1890) |
| Synonymer | |
| |
Utseende och läten redigera
Svartshaman är en medelstor (20 cm), helsvart fågel med rätt lång stjärt. Fjäderdräkten är helt blåglansigt svart, på vingarna mattare där den kan uppvisa en något brunaktig ton. Hanar tenderar att vara mer praktfullt tecknade än honor. Den reser ofta stjärten. Sången är fyllig, varierad och melodisk, ibland innehållande härmningar av andra fågelarter.[1]
Utbredning och systematik redigera
Fågeln är endemisk för Cebu i södra centrala Filippinerna.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Släktestillhörighet redigera
Svartshama och dess släktingar placeras traditionellt i släktet Copsychus. Flera genetiska studier visar dock att indisk shama (Saxicoloides fulicatus, tidigare kallad indisk näktergal) och roststjärtad shama (Trichixos pyrropygus) är inbäddade i släktet.[5][6] De flesta taxonomiska auktoriteter inkluderar därför även dem i Copsychus.
Familjetillhörighet redigera
Shamor med släktingar ansågs fram tills nyligen liksom bland andra stenskvättor, stentrastar och buskskvättor vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[7][5]
Levnadssätt redigera
Svartshaman hittas i låglänta skogar, bambu och buskage, med förkärlek för floddalar. Den fångar insekter på marken, i undervegetationen eller till och med i flykten.
Status och hot redigera
Svartshaman har ett mycket begränsat utbredningsområde och en liten världspopulation bestående. Den listades tidigare som starkt hotad av IUCN baserat på data som visade på att den minskade i antal till följd av habitatförlust. Senare studier visar dock att den är vanligare än man tidigare trott, kan tolerera störda miljöer och verkar till och med öka i antal i vissa områden till följd av återinplantering av skog. Sedan 2023 har den därför avförts från röda listan över hotade arter och kategoriseras istället som livskraftig.[1]
Noter redigera
- ^ [a b c] Birdlife International 2023 Copsychus cebuensis . Från: IUCN 2023. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2023-2. Läst 11 december 2023.
- ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.1). doi : 10.14344/IOC.ML.14.1.
- ^ [a b] Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae), Zool. Scripta 39, 213-224.
- ^ Voelker, G. J.V. Penñalba, J.W. Huntley, and R.C.K. Bowie (2014), Diversification in an Afro-Asian songbird clade (Erythropygia-Copsychus) reveals founder-event speciation via trans-oceanic dispersals and a southern to northern colonization pattern in Africa, Mol. Phylogenet. Evol. 73, 97-105.
- ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
Externa länkar redigera
Wikispecies har information om Copsychus cebuensis.
Wikimedia Commons har media som rör Copsychus cebuensis.- Läten på xeno-canto.org
