Cocoliztli (pestaztekernas språk nahuati) var en epidemi som var största orsaken till en populationskollaps bland ursprungsbefolkningen i Nya Spaniens territorium i de Mexikanska högländerna under 1500-talet. Upp til 15 miljoner eller 80 procent av Aztekernas befolkning avled under det första utbrottet av sjukdomen år 1545 till 1550. Ett andra cocoliztli-utbrott som tog livet av 2 miljoner eller hälften av den återstående befolkningen härjade 1576–78, och fler utbrott följde.[2] Cocoliztli betraktas som den värsta sjukdomsepidemin i Mexikos historia,[3] och var en av de mer dödliga epidemierna i mänsklighetens historia.[2]

Cocoliztli
Epidemi Redigera
Infektionssjukdom, epidemi Redigera
Undertyp avepidemi Redigera
PlatsMexiko Redigera
Start­da­tum1545 Redigera
Slutdatum1631 Redigera
Antal döda7 000 000, 17 000 000 Redigera
Direkt orsakad avSalmonella enterica Redigera
Offer i ursprungsbefolkningen, Florentine Codex (sammanställd 1540–1585)
Befolkningskollapsen i Mexiko under 1500-talet tillskrivs i huvudsak en smittkoppsepidemi år 1520 och flera cocoliztli-utbrott.[1] Ny forskning visar att det första utbrottet, 1545-1550, orsakades av Salmonella.

Cocolitzli-utbrotten inleddes 26 år efter de spanska conquistadorernas erövring av aztekernas rike inleddes 1519. En smittkoppsepidemi hade startat redan år 1520 och tog 5 till 8 miljoner liv. Inkluderar man offren av smittkoppsepidemin och cocoliztliutbrotten kostade erövringen omkring 24 miljoner liv i det som skulle bli Mexiko åren 1520 till 1631.[4] Detta gör erövringen till en av de dödligaste konflikterna genom tiderna.

Cocoliztli orsakade enligt ögonvittnesskildringar hög feber, rikliga blödningar från ögon, mun, näsa och vagina, svindel, svart tunga, mörk urin, dysenteri, svår buksmärta, blodig diarré, bröstsmärtor, neurologiska störningar och gulsot. Döden inträffade ofta inom 3 till 4 dagar.[5]

OrsakerRedigera

Sjukdomens orsak och snabba förlopp har förbryllat läkarvetenskapen fram till nyligen. Emellertid presenterades DNA-analys år 2017 av bakterier från 29 skelett av 1545-1550 års dödsoffer. Detta visar på att salmonella, specifikt en serotyp av salmonella enterica känd som Paratyphi C, var huvudansvarig för utbrottet. Bakterien orsakar svåra febersjukdomar, till exempel tyfus. Salmonellabakterier sprider sig ofta genom mat och vatten. Bakterien tros ha nått Amerika med de spanska kolonisatörerna, eftersom genomet av den nu sällsynta patogenen isolerades från resterna av en ung kvinna begravd omkring 1200 på en kyrkogård i Trondheim, Norge. Numera är den mexikanska varianten av bakterien inte sjukdomsframkallande.[6][2]

Befolkningen var redan försvagad av krig och tidigare sjukdomsutbrott.[7] Sjukdomsutbrottet kan ha förvärrats av den värsta torka som påverkade regionen på 500 år.[5]

Äldre hypoteser är att orsaken var mässlingen eller att utbrottet 1576 var en inhemsk viral hemorragisk feber.[5] Acuna-Soto et al. har antagit att ett storskaligt utbrott av hemorragisk feber också kunde ha bidragit till den tidigare kollapsen av den klassiska Maya-civilisationen (750–950 e.Kr.), men de flesta experter tror att andra faktorer inklusive klimatförändringar sannolikt spelade en mycket större roll i det fallet.[8][9]

Cocoliztli-epidemin ledde till brist på inhemsk arbetskraft och därmed till en betydande matbrist, vilket drabbade både de infödda och spanjorer.[10] Många aztekers död i epidemin ledde till ett vakuum i markägande, och spanska kolonisatörer av olika bakgrund som utnyttjade dessa nu lediga landområden.[10]

ReferenserRedigera

  1. ^ ”"Huey cocoliztli" en el México del siglo XVI: ¿una enfermedad emergente del pasado?”. www.madrimasd.org. http://www.madrimasd.org/blogs/virusemergentes/2012/04/enfermedades-emergentes-del-pasado-el-huey-cocoliztli-en-el-mexico-del-siglo-xvi/. Läst 8 december 2015. 
  2. ^ [a b c] SPT (17 januari 2018). ”Forskare har upptäckt vad som utrotade aztekerna – 15 miljoner dog inom fem år”. www.hbl.fi. https://www.hbl.fi/artikel/forskare-har-upptackt-vad-som-utrotade-aztekerna-15-miljoner-dog-inom-fem-ar/. Läst 10 april 2020. 
  3. ^ Prem, Hanns (1991). ”Disease Outbreaks in Central Mexico During the Sixteenth Century”. i Cook, Noble David; Lovell, W. George. "Secret Judgments of God": Old World Disease in Colonial Spanish America. Norman: University of Oklahoma Press. Sid. 20–48. ISBN 0806123729. 
  4. ^ ”De re Militari: muertos en Guerras, Dictaduras y Genocidios”. remilitari.com. http://remilitari.com/guias/victimario9.htm. Läst 10 april 2020. 
  5. ^ [a b c] Acuna-Soto, R. (April 2002). ”Megadrought and megadeath in 16th century Mexico.”. Emerging Infectious Diseases: sid. 360–362. doi:10.3201/eid0804.010175. ISSN 1080-6040. PMC: 2730237. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2730237/. 
  6. ^ Vågene, Åshild J.; Campana, Michael G.; García, Nelly M. Robles; Warinner, Christina; Spyrou, Maria A.; Valtueña, Aida Andrades (2017-02-08). ”Salmonella enterica genomes recovered from victims of a major 16th century epidemic in Mexico” (på engelska). bioRxiv: sid. 106740. doi:10.1101/106740. https://www.biorxiv.org/content/10.1101/106740v2. Läst 10 april 2020. . Även publicerad som Vågene, Åshild J.; Herbig, Alexander; Campana, Michael G.; Robles García, Nelly M.; Warinner, Christina; Sabin, Susanna (2018-01-15). ”Salmonella enterica genomes from victims of a major sixteenth-century epidemic in Mexico” (på engelska). Nature Ecology & Evolution 2 (3): sid. 520–528. doi:10.1038/s41559-017-0446-6. ISSN 2397-334X. https://www.nature.com/articles/s41559-017-0446-6. Läst 10 april 2020. 
  7. ^ Rice, Prudence (2012). ”Torata Alta: An Inka Administrative Center and Spanish Colonial Reducción in Moquegua, Peru”. Latin American Antiquity 23 (1): sid. 3–28. doi:10.7183/1045-6635.23.1.3. 
  8. ^ Turner, B. L.; Sabloff, J. A. (2012-08-21). ”Classic Period collapse of the Central Maya Lowlands: Insights about human-environment relationships for sustainability” (på engelska). Proceedings of the National Academy of Sciences 109 (35): sid. 13908–13914. doi:10.1073/pnas.1210106109. ISSN 0027-8424. https://www.pnas.org/content/109/35/13908.short. Läst 10 april 2020. 
  9. ^ Haug, Gerald H.; Günther, Detlef; Peterson, Larry C.; Sigman, Daniel M.; Hughen, Konrad A.; Aeschlimann, Beat (2003-03-14). ”Climate and the Collapse of Maya Civilization” (på engelska). Science 299 (5613): sid. 1731–1735. doi:10.1126/science.1080444. ISSN 0036-8075. PMID 12637744. https://science.sciencemag.org/content/299/5613/1731. Läst 10 april 2020. 
  10. ^ [a b] Gibson, Charles (1964). The Aztecs Under Spanish Rule: A history of the Indians of the Valley of Mexico 1519–1810. Standford: Stanford University Press. https://archive.org/details/aztecsunderspani00gibs.