Civilsamhället utgörs av den "tredje sektor" av samhället, som är åtskild statsapparaten och näringslivet och i stället innefattar familjen och den privata sfären.[1] Exempel på aktörer inom det civila samhället är samverkande individer och olika idéburna sammanslutningar såsom hembygdsföreningar, ideella föreningar, idrottsföreningar, koloniträdgårdar, kyrkan, privata stiftelser, studieförbund och välgörenhetsorganisationer. Civilsamhället spelar en viktig roll i att utbilda medborgare i praktisk demokrati, men det är inte så enkelt som att människor som engagerar sig i föreningar automatiskt blir goda demokrater.[2]

Civilsamhället som begrepp började användas i svenskan efter mönster från engelskans civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis, ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka; den första kända användningen återfinns i Marcus Tullius Ciceros skrifter.

DefinitionRedigera

Idag finns flera relativt näraliggande definitioner. Filip Wijkström och Torbjörn Einarsson vid Handelshögskolan i Stockholm definierar civilsamhället som det som finns mellan "det vi förstår som stat respektive näringsliv".[1] Den engelske sociologen Ernest Gellner definierar civilsamhället som "den samling av olika icke-statliga institutioner som är starka nog att väga upp staten och som, utan att förhindra staten från att utöva sin roll som upprätthållare av fred och medlare mellan betydande intressen, trots det kan förhindra den från att dominera och atomisera samhället."

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Från nationalstat till näringsliv?: det civila samhällets organisationsliv i förändring, ISBN 9172586958
  2. ^ Niklas Hill, Aron Schoug, red (2020). Lärande i civilsamhället - en forskarantologi. Stockholm: Trinambai. sid. 15-47. Libris länk. ISBN 9789188226105