Cirkulationssvikt
tillstånd med otillräcklig cirkulerande blodmängd
(Omdirigerad från Cirkulationskollaps)
Cirkulationssvikt, även kallad medicinsk chock, skadechock eller ofta bara chock, uppstår när den cirkulerande blodmängden av olika anledningar blir otillräcklig, vilket kan leda till syrgasbrist i kroppens celler. Orsakerna till cirkulationssvikt kan vara exempelvis kraftiga yttre eller inre blödningar, uttorkning vid exempelvis fysisk aktivitet i hetta, brännskador eller kraftiga allergiska reaktioner.
| Cirkulationssvikt | |
| Latin: insufficientia circulationis periphericae[1] | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | bl.a. R57 |
| ICD-9 | 785 |
| DiseasesDB | 12013 |
| Medlineplus | 000039 |
| eMedicine | emerg/531 med/285 emerg/533 |
| MeSH | D012769 svensk D012769 engelsk |
Indelning
redigeraMan skiljer på olika typer av chock:
- Hypovolemisk chock. Då blodvolymen minskar så pass mycket att hjärtat inte klarar av att fylla ut kärlträdet. Oftast på grund av inre eller yttre blödning.
- Kardiogen chock. Då hjärtats funktion sviktar, vanligtvis efter en akut hjärtinfarkt och därför inte kan försörja kroppen med syrerikt blod trots en normal blodvolym[2].
- Obstruktiv chock. En form av chock associerad med fysisk obstruktion av de stora kärlen i system- eller lungkretsloppet, t.ex. lungemboli, hjärttamponad, aortastenos.
- Distributiv chock:
- Neurogen chock. Då en skada på nervsystemet leder till en utvidgning av kärlen via det autonoma nervsystemet.Tillståndet kan också uppkomma vid alltför djup narkos.
- Anafylaktisk chock. Då ett allergen stimulerar kärlträdet till att utvidgas och bli mer genomsläppligt. Genomsläppligheten leder till läckage och en minskad blodvolym, som i sin tur tillsammans med utvidgningen ger hypotoni[2].
- Septisk chock. Då toxin från bakterier och inflammatoriska mediatorer från kroppens eget försvar mot bakterierna leder till en kraftig vasodilation samt genomsläpplighet i kärlet. Vasodilationen och genomsläppligheten ger hypotoni[2].
Tecken
redigeraKliniska tecken på att en person befinner sig i chock är[2]:
- Ökad andningsfrekvens.
- Ökad hjärtfrekvens (takykardi).
- Förändringar i blodtryck. Sänkt blodtryck (systoliska trycket är under 90 mmHg) uppkommer i ett sent skede.
- Minskad urinproduktion.
- Blek cyanotisk hud, livedo reticularis.
Se även
redigeraReferenser
redigeraNoter
redigera- ^ http://medicinbasen.se/kardiologi/chock-oversikt/
- ^ [a b c d] Wood, Ian; Michelle Garner (2013). Inledande omhändertagande av akut sjuka personer. Lund: Studentlitteratur AB. ISBN 978-91-44-09036-8
Externa länkar
redigera- ”Chock”. Sjukvårdsrådgivningen. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100812220625/http://www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=27578. Läst 27 februari 2013.
- Jande-Waldau, Charlotta; Winarve Birgitta, Hardestam Per (2003) (PDF). Prehospitalt akut omhändertagande: enligt principen L-ABCDE. Karlstad: Räddningsverket. Libris 9615303. ISBN 91-7253-210-6. https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/18959.pdf, specifikt kapitel 3, Skadechock