Chowchilla
Chowchilla[2] (Orthonyx spaldingii) är en av tre fågelarter i den lilla australiska tättingfamiljen marksmygar.[3]
| Chowchilla Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
.JPG) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Marksmygar Orthonychidae |
| Släkte | Orthonyx |
| Art | Chowchilla O. spaldingii |
| Vetenskapligt namn | |
| § Orthonyx spaldingii | |
| Auktor | Ramsay, 1868 |
| Synonymer | |
| Nordlig marksmyg | |
Utseende och läten redigera
Marksmygar är medelstora knubbiga och kortvingade tättingar med styva, taggiga stjärtpennor. Chowchillan är med en kroppslängd på 26-28 centimeter störst i familjen, huvudsakligen mörkbrun med ljus ring kring ögat. Hanen har vitt på strupe och bröst, medan honan har kanelbrun strupe. Lätet som gett arten dess namn är ett högljutt "chow-chilla", ofta följt av "show-show-chowy-chook-chook".[4]
.JPG)
Utbredning och systematik redigera
Chowchilla delas in i två underarter med följande utbredning:[3]
- Orthonyx spaldingii melasmenus – nordöstra Queensland, från Cooktown till Herveys Range
- Orthonyx spaldingii spaldingii – regnskog i östra Queensland, från Herberton till Paluma Range
Släktskap redigera
Marksmygarna är systerfamilj till de likaledes australiska bågnäbbarna (Pomastomatidae). Tillsammans utgör de en basal utvecklingslinje bland tättingarna.[5]
Levnadssätt redigera
Chowchillan lever i regnskog där den sparkar undan löv på marken på jakt efter föda, unikt bland tättingar åt sidan och inte bakåt. Den lever av insekter och andra ryggradslösa djur, tillfälligtvis även grodor, små ödlor och frön. Fågeln bygger ett påfallande stort bo för en tätting, en kupolformad hög av kvistar och mossa. Den lägger ett enda vitt ägg.[4][6]
Status och hot redigera
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt vanlig.[7]
Namn redigera
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Edward Spalding (1836-1900), en australisk taxidermist och samlare av specimen.[8]
Referenser redigera
- ^ [a b c] Birdlife International 2012 Orthonyx spaldingii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
- ^ [a b] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:178-179, ISBN 978-1-84330-746-4
- ^ Aggerbeck, M., J. Fjeldså, L. Christidis, P.-H. Fabre, K.A. Jønsson (2014), Resolving deep lineage divergences in core corvoid passerine birds supports a proto-Papuan island origin, Mol. Phylogenet. Evol. 70, 272-285.
- ^ Boles, W. (2018). Chowchilla (Orthonyx spaldingii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59722 20 november 2018).
- ^ Flegg, J. and Madge, S. 1995. New Holland Publishers Australia, Chatswood, Australia.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar redigera
Wikispecies har information om Orthonyx spaldingii.
Wikimedia Commons har media som rör chowchilla.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
