Chinbabax

asiatisk fågel i familjen fnittertrastar

Chinbabax[2] (Pterorhinus woodi) är en fågel i familjen fnittertrastar som förekommer i ett litet område i nordöstra Indien och västra Myanmar.[3]

Chinbabax
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFnittertrastar
Leiothrichidae
SläktePterorhinus
men se text
ArtChinbabax
P. woodi
Vetenskapligt namn
§ Pterorhinus woodi
AuktorFinn, 1902
Synonymer
  • Babax lanceolatus woodi
  • Ianthocincla lanceolata woodi
  • Babax woodi
  • Garrulax woodi

Utseende och läte

redigera

Chinbabaxen är en 22,5–26 cm lång, kraftigt streckad fnittertrast med ett svart mustaschstreck. Den är mycket lik kinesisk babax som den fram tills nyligen vanligen behandlades som en del av (se nedan), men skiljer sig genom kraftigare tecknad hjässa, svart istället för mörkt rödbrunt mustaschstreck, något längre näbb men kotare stjärt, mörkare och mer utbredd streckning undertill och avvikande läte.

Utbredning och systematik

redigera

Chinbabax förekommer i sydöstra Assam och västra Myanmar. Fågeln behandlas ibland som en underart till kinesisk babax.[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet

redigera

Babaxerna placeras traditionellt i släktet Babax. DNA-studier från 2012 visade dock att de är nära släkt med fnittertrastarna i släktet Garrulax.[5] Olika taxonomiska auktoriteter hanterade dessa resultat på varierande sätt. Birdlife International inkluderade babaxerna i Garrulax, medan tongivande Clements et al initalt valde att dela upp Garrulax i flera mindre släkten, varvid babaxerna förs till Ianthocincla. Senare studier från 2018 och 2019 visar dock att Garrulax i begränsad mening består av tre utvecklingslinjer som skildes åt för mellan sju och nio miljoner år sedan, varav Ianthocincla är en.[6][7] Författarna till studierna rekommenderar därför att släktet delas upp ytterligare, vilket medför att babaxerna med släktingar lyfts ut till det egna släktet Pterorhinus. Idag följer både tongivande International Ornithological Congress och även Clements et al dessa rekommendationer.[3][8]

Status och hot

redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig i nationalparken Natmautaung.[9]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Henry Wood (1872-1940), överste och lantmätare i British Army i Indien.[10]

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Pterorhinus woodi . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi :  10.14344/IOC.ML.11.2.
  4. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  5. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
  6. ^ Cibois, A.; Gelang, M.; Alström, P.; Pasquet, E.; Fjeldså, J.; Ericson, P.G.P.; Olsson, U. (2018). ”Comprehensive phylogeny of the laughingthrushes and allies (Aves, Leiothrichidae) and a proposal for a revised taxonomy”. Zoologica Scripta 47 (4): sid. 428-440. doi:10.1111/zsc.12296. 
  7. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
  8. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  9. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  10. ^ Jobling, J. A. (2019). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2019). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

redigera