Chartism var en demokratisk rörelse i Storbritannien under åren 1838–1848 som gick ut på att göra massan av folket delaktig av större politiska rättigheter, främst allmän rösträtt, än det då hade. Den fick sitt namn efter skriften People's Charter från 1838 som beskrev rörelsens viktigaste målsättningar.

Det stora chartistmötet på Kennington Common, 1848.

Det bedrevs en våldsam agitation för rörelsens krav bland arbetare och hantverkare. En petition, med närmare 1 300 000 underskrifter, inlämnades i juni 1839 till underhuset för att utverka chartans antagande. Denna avvisades dock vilket ledde till en misslyckad generalstrejk. Rörelsens agitation blev allt våldsammare och blodiga uppträden förekom. Chartismen såsom sådan blev emellertid en smula undanskymd på 1840-talet under den allmänna rörelsen för frihandeln och upphävandet av spannmålslagarna. Den avtynade nu hastigt under inflytande av de bättre tider som inträffade i samband med reformerna inom spannmålstulllagstiftningen. Delar av chartismens program blev genomförda under sista hälften av århundradet.

KällorRedigera